lite nervös
vad innebär det att festa
dansa
hur gör man
jag vet inte
längre
eller någonsin
kanske var det en dålig ide
det var det nog
jag har överseende med deras låga intelligensquotient
applicerar det goda och tar inte åt med det onda
varför insisterar jag på att förfesta med fienden?
fame and hate med universal poplab
beskriver vad jag känner för mig själv idag
you lose yourself
to win yourself a throne
det jag tycker egentligen
brister jag häri nu
för att få vara med
vadfan!
jag är värd något.
/IWS<3
tisdag 18 december 2007
lördag 15 december 2007
Dagen
7 MACAO
snart är det jul.firar med nagellack
rött rött väldigt rött lite syntetisktkörsbärsgodisrött
kanske inte så juligt men
vad är juligt så här års
julvädret kommer ju i februari nuförtiden.
Jag skriver på en text. Liknar lite ståuppkomik faktiskt. Har aldrig skrivit ståuppkomik förr - antagligen för att jag heller aldrig fått något tillfälle att framföra det - så det är en kul erfarenhet. Inte för att jag skulle få någon användning av texten. Inga scentillgångar i sikte, inga tillfällen överhuvudtaget. Men det rör mig inte i ryggen; jag har uppträtt nog för i år och ytterligare en tid framåt. Det är bara kul att få det skrivet och sedan föreställa sig hur det skulle låta vid en uppläsning, haha.
Det bygger på spontant rollspel; jag kommer in som en vanlig, avslappnad och vid första ögonkastet sympatisk talare - men sedan urartar mitt tal om julen till en enträget bitsk klagan mot inget mindre än självaste kärleken i allmänhet.
"Varenda år vid den här årstiden ställer jag frågan; vad gör kärleken för nytta?! 'Men man blir ju glad' ska det alltid hoppa upp någon liten fåne och säga, 'och liksom vaaarm!'... Så det är värme ni är ute efter...? Va? Vad tror ni vi har växthuseffekten till tamigfan?!"
Annars ska jag snart börja skriva på ett manus till vår nästa film. Men det är hemligstämplat, gott folk!
Sitter och äter frukost
Cornflakes och fil,
på radion säger nyhets-uppläsaren:
"En femårig flicka har fastnat i en hiss"
Telefonen ringer, ring, ring, ring
Vem kan det vara? Skynda dej att svara!
"Tjena, det är Rymdemannen,vi ses på stan om en timme"
De är så kallt så spottet fryser,
Rymdemannen har moonboots
"Visst ere kallt?"
"Ja, spottet fryser ju",
"ja, du har nog rätt i att spottet fryser"
"Ska vi gå till Kappahl?"
"Kan vi väl"
Vi kollar in Kappahl ett tag, rätt schyssta kappor
Rymdemannen köper...en kappa
Solen går i molln - kommer fram igen
Men sen går den i molln igen
Jag köper en korv
Jag säger:"Tur-och-retur betyder två strängar ketchup"
En man kommer fram till oss
Han verkar glad
"Snygg kappa!" säger han
"Tackskaruha" säger Rymdemannen
Sen byter dom addresser
Stannar framför en löpsedel,läser förstrött
"IDA FEM ÅR I DÖDENS VÄNTRUM"
snart är det jul.firar med nagellack
rött rött väldigt rött lite syntetisktkörsbärsgodisrött
kanske inte så juligt men
vad är juligt så här års
julvädret kommer ju i februari nuförtiden.
Jag skriver på en text. Liknar lite ståuppkomik faktiskt. Har aldrig skrivit ståuppkomik förr - antagligen för att jag heller aldrig fått något tillfälle att framföra det - så det är en kul erfarenhet. Inte för att jag skulle få någon användning av texten. Inga scentillgångar i sikte, inga tillfällen överhuvudtaget. Men det rör mig inte i ryggen; jag har uppträtt nog för i år och ytterligare en tid framåt. Det är bara kul att få det skrivet och sedan föreställa sig hur det skulle låta vid en uppläsning, haha.
Det bygger på spontant rollspel; jag kommer in som en vanlig, avslappnad och vid första ögonkastet sympatisk talare - men sedan urartar mitt tal om julen till en enträget bitsk klagan mot inget mindre än självaste kärleken i allmänhet.
"Varenda år vid den här årstiden ställer jag frågan; vad gör kärleken för nytta?! 'Men man blir ju glad' ska det alltid hoppa upp någon liten fåne och säga, 'och liksom vaaarm!'... Så det är värme ni är ute efter...? Va? Vad tror ni vi har växthuseffekten till tamigfan?!"
Annars ska jag snart börja skriva på ett manus till vår nästa film. Men det är hemligstämplat, gott folk!
Sitter och äter frukost
Cornflakes och fil,
på radion säger nyhets-uppläsaren:
"En femårig flicka har fastnat i en hiss"
Telefonen ringer, ring, ring, ring
Vem kan det vara? Skynda dej att svara!
"Tjena, det är Rymdemannen,vi ses på stan om en timme"
De är så kallt så spottet fryser,
Rymdemannen har moonboots
"Visst ere kallt?"
"Ja, spottet fryser ju",
"ja, du har nog rätt i att spottet fryser"
"Ska vi gå till Kappahl?"
"Kan vi väl"
Vi kollar in Kappahl ett tag, rätt schyssta kappor
Rymdemannen köper...en kappa
Solen går i molln - kommer fram igen
Men sen går den i molln igen
Jag köper en korv
Jag säger:"Tur-och-retur betyder två strängar ketchup"
En man kommer fram till oss
Han verkar glad
"Snygg kappa!" säger han
"Tackskaruha" säger Rymdemannen
Sen byter dom addresser
Stannar framför en löpsedel,läser förstrött
"IDA FEM ÅR I DÖDENS VÄNTRUM"
Hälften av Doktor Kosmos' "Dagen". Kunde inte hitta andra halvan och kan den inte utantill, hehe... Men jag antar att ni klarar er?
/Tove
tisdag 11 december 2007
Lisa Simpson är min hjälte, min idol
Ja hon och alla andra som bryr sig, som orkar. "Åh det är så skitjobbigt med politik och det är så skitjobbigt med alla präktiga duktiga moraliska världsförbättrare, åh fyfan jag orkar inte, lämna mig ifred, jag har nog av min egen tonårsångest, folk har alltid tjatat om jordens undergång och sånt skit, jag pallar inte." Nix. Jag tror att Lisa Simpson är vårt enda hopp. Fler som hon, som ser att det privata och det politiska hänger ihop, som inte bara sorterar sina sopor och avstår från att flyga till Thailand men som dessutom är ute och luftar stadsjeepar på nätterna och blokerar innerstadstrafiken mitt i rusningstid. Heja Lisa! Go Lisa, go! Sen ska vi nog ta hand om biltillverkarna och oljeshejkerna och bensinbolagen och få dom att inse att inom femton år måste förbränningen av olja/bensin minska med åttio procent. Visst. Det ska nog gå. Dom har väl barn och barnbarn dom också som inte ska behöva tillhöra den sista generationen på jorden. Heja Lisa! Keep up the good work!
I övrigt önskar jag god och gott!
Per
PS/Isabell, tack för inbjudan till facebook. Jag ska fundera på saken. Men jag vill gärna vara din vän IRL.
I övrigt önskar jag god och gott!
Per
PS/Isabell, tack för inbjudan till facebook. Jag ska fundera på saken. Men jag vill gärna vara din vän IRL.
olaga hot mejl.com
koppar
steg
instrumentpanel
skicka saxen tack
eller varför inte skalpellen
strumpbyxor
klänning varma
kliande bokstäver
och ravishing sentences
ändlösa
mm
muntliga presentationer
inför människor skal som inte bryr sig
kunde bry siog nämnvärt om bussresor
till arktis
isbjörnar som drunknar
jag sluter mig som en mussla
fast inte längre lika tydligt
eller kanske inte lika tätt?
inte ta emot pilarna
itne sjunka in i huden
mer ett
en svängande rörelse med kroppen
så att de missar
litteratur
doris lessing är itne så radikal
och kontroversiell
har jag hört
/IWS
steg
instrumentpanel
skicka saxen tack
eller varför inte skalpellen
strumpbyxor
klänning varma
kliande bokstäver
och ravishing sentences
ändlösa
mm
muntliga presentationer
inför människor skal som inte bryr sig
kunde bry siog nämnvärt om bussresor
till arktis
isbjörnar som drunknar
jag sluter mig som en mussla
fast inte längre lika tydligt
eller kanske inte lika tätt?
inte ta emot pilarna
itne sjunka in i huden
mer ett
en svängande rörelse med kroppen
så att de missar
litteratur
doris lessing är itne så radikal
och kontroversiell
har jag hört
/IWS
söndag 2 december 2007
Första Advent
Vet ni vad?
Idag skall man tända det första ljuset!
Fast vi tände det inte förrän i kväll...
I stan vart det julskyltning. Det blev så till slut. Jag vet inte vad det hade blivit av mig annars. Jag tror min överlevnad hade varit tveksam då.
Mina fötter fryser.
Min inkongruens är värre än någonsin. (Hur hittar man ut?)
Saknar snöflingorna
Saknar gemenskapen
Saknar tryggheten
Saknar kärlek
Saknar livets betydelse
I wish I could fly...
I wish I could fly...
/E*
torsdag 29 november 2007
Jag fyller år idag
Jag fyller arton hela år idag
ikväll tänkte jag gå och fika
någon som vill samäta?
Waynes månne? Sisådär en vid sextiden
eller vattenporten sex som det numera heter
/IWS
ikväll tänkte jag gå och fika
någon som vill samäta?
Waynes månne? Sisådär en vid sextiden
eller vattenporten sex som det numera heter
/IWS
torsdag 22 november 2007
Mardröm från morgonen 22/11
Sommar, eftermiddag på gräns till kväll. Skolan ekar tom på möbler. De gula väggarna, blekta golven, luften andas, flyter, brusar. Skåpen där vi brukade stå är borta. Borden, stolar, fönstren gapar solsmekta i väst.
Nästa termin bygger de bibliotek här.
Våra hudar glänser i brons liksom kackerlackors, våra lungor biter blod ur ådran, biter liv ur solskensspelet, röda jättar, röda kroppar. Ni står flockade i ena hörnet, juni juli klädsel, vida ögon - jag fäller mina över väggarna, fäller dem i eftermiddagssolen, över de snustorra virvlande fälten bortom fönstrens ramlösa, insektsvita glas. Jeansen skaver inte ännu, vrids snällt och slappt runt mina skelettvrister, axlarna skjuter ut som små spjutspetsar under det vita linnet, ryggraden en kulmen bergskedja. Mina steg hörs knappt genom luftens andetag.
Rossel i högtalarna.
Gasläcka, giftspiraler, drar sin sargade tunga över fälten, sin ilskna klo genom atmosfären, river himlen trasig. Radion vrålar över oss och rytmen, lungorna vrålar vänder vrider våndas i chocken och rytmen, rytmen är ett hagelregn. Ansiktets musklers celler talar tungor till golvet, nävarna knyts om kranium, rädda det som räddas kan jag kan inte bli räddad.
En dödskula av elfenben och stål och glödhet pansar lyftes upp i vindarna framför Moder Jord, vädrar blod och änglatårar, blottar gulnad tand i smutsen gruset lägger sig tryggt i omloppsbanan förarspåret rälsen viks och väjer undan. De ylar karusell genom syremolekyler, råmar tinnitus och fradga rakt in i hjärtecirklarna, slickar sönder reptilhjärnan till naket kött och hålrum. Tarmarna slingar sig fria från trådar och fjättring i magen, kysser mig trasig inombords, suger fram blåmärkesrosor i halsen. Det är spiralernas verk, giftspiralerna, de som härjar över nejden, krumma, hejdlösa. Och inte en själ skall stå i deras väg. Och inte en själ ska bestå.
Skrien skärs av, spiralerna sprängs, jag hör mig inte skrika. Inga läppar kan jag läsa i färglösa ljus, inga ord memoreras av mitt eldsräfflade kräftskal. Säg mig, kan man lära sig att känna, när nerverna brunnit ut? Säg mig, finns det tankar att tänka toner att höra bilder att se med ett blindbränt öga? Säg mig, min vän, är livet värt mödan när du är död?
Kallbranden äter upp mig. Cancern bygger upp mig. Kallbranden äter upp mig. Cancern...
//Tove
Nästa termin bygger de bibliotek här.
Våra hudar glänser i brons liksom kackerlackors, våra lungor biter blod ur ådran, biter liv ur solskensspelet, röda jättar, röda kroppar. Ni står flockade i ena hörnet, juni juli klädsel, vida ögon - jag fäller mina över väggarna, fäller dem i eftermiddagssolen, över de snustorra virvlande fälten bortom fönstrens ramlösa, insektsvita glas. Jeansen skaver inte ännu, vrids snällt och slappt runt mina skelettvrister, axlarna skjuter ut som små spjutspetsar under det vita linnet, ryggraden en kulmen bergskedja. Mina steg hörs knappt genom luftens andetag.
Rossel i högtalarna.
Gasläcka, giftspiraler, drar sin sargade tunga över fälten, sin ilskna klo genom atmosfären, river himlen trasig. Radion vrålar över oss och rytmen, lungorna vrålar vänder vrider våndas i chocken och rytmen, rytmen är ett hagelregn. Ansiktets musklers celler talar tungor till golvet, nävarna knyts om kranium, rädda det som räddas kan jag kan inte bli räddad.
En dödskula av elfenben och stål och glödhet pansar lyftes upp i vindarna framför Moder Jord, vädrar blod och änglatårar, blottar gulnad tand i smutsen gruset lägger sig tryggt i omloppsbanan förarspåret rälsen viks och väjer undan. De ylar karusell genom syremolekyler, råmar tinnitus och fradga rakt in i hjärtecirklarna, slickar sönder reptilhjärnan till naket kött och hålrum. Tarmarna slingar sig fria från trådar och fjättring i magen, kysser mig trasig inombords, suger fram blåmärkesrosor i halsen. Det är spiralernas verk, giftspiralerna, de som härjar över nejden, krumma, hejdlösa. Och inte en själ skall stå i deras väg. Och inte en själ ska bestå.
Skrien skärs av, spiralerna sprängs, jag hör mig inte skrika. Inga läppar kan jag läsa i färglösa ljus, inga ord memoreras av mitt eldsräfflade kräftskal. Säg mig, kan man lära sig att känna, när nerverna brunnit ut? Säg mig, finns det tankar att tänka toner att höra bilder att se med ett blindbränt öga? Säg mig, min vän, är livet värt mödan när du är död?
Kallbranden äter upp mig. Cancern bygger upp mig. Kallbranden äter upp mig. Cancern...
//Tove
tisdag 20 november 2007
Ett möte på torget
Vi gick tillsammans in till torget.
Tystnaden som en gång blivit, den fanns inte längre. Du berättade om din prao-elev. Vi skrattade smått åt hans beteende.
På torget ville du kolla stånden.
De sålde armband, klockor och tröjor med tryck.
"Världens bästa pappa" "Liten men tuff"
Du köpte en hood-tröja. En grå. Med Simpsons.
Mannen var trevlig. Han pratade på. Duktig försäljare måste jag säga.
Undrade om vi var syskon.
"Nej, vi är bara vänner".
Frågade om vi redan hade slutat skolan, klockan var ju bara 11.
"Ja, vi slutade tidigt idag", svarade vi som två snälla barn.
Han undrade om vi gick på högstadiet.
"Nej, vi går andra året på gymnasiet".
Trodde vi var 16, men sanningen är 2 år äldre.
Visserligen är jag van. Inte ofta någon tror att jag är så gammal som jag är.
Kanske är det bra, då ser man yngre ut när man blir äldre.
Han var snäll.
Kanske tog du illa upp, men det tror jag inte. Vi skämtade lite om det. Vi vet ju att han bara ville väl.
Egentligen var han rätt söt (mannen).
Det är det som är skillnaden mellan svenska och invandrade svenskar - att de oftaste är trevligare och mer pratglada än vad en man född i Sverige med svenska föräldrar skulle vara. Han skulle vara mer reserverad (och tråkig förmodligen).
Vi gick. Du var glad med sitt köp och mannen var glad över att kunna sälja.
Fick en utskällning av optikern att jag inte sköter mig ordentligt. Kände mig som en 5-åring som gjort någonting dumt. Men jag förtjänade nog lite skäll.
Är som en skata - tycker om det som glittrar!
Det kommer att bli en vit och glittrig jul på mitt rum!
Tystnaden som en gång blivit, den fanns inte längre. Du berättade om din prao-elev. Vi skrattade smått åt hans beteende.
På torget ville du kolla stånden.
De sålde armband, klockor och tröjor med tryck.
"Världens bästa pappa" "Liten men tuff"
Du köpte en hood-tröja. En grå. Med Simpsons.
Mannen var trevlig. Han pratade på. Duktig försäljare måste jag säga.
Undrade om vi var syskon.
"Nej, vi är bara vänner".
Frågade om vi redan hade slutat skolan, klockan var ju bara 11.
"Ja, vi slutade tidigt idag", svarade vi som två snälla barn.
Han undrade om vi gick på högstadiet.
"Nej, vi går andra året på gymnasiet".
Trodde vi var 16, men sanningen är 2 år äldre.
Visserligen är jag van. Inte ofta någon tror att jag är så gammal som jag är.
Kanske är det bra, då ser man yngre ut när man blir äldre.
Han var snäll.
Kanske tog du illa upp, men det tror jag inte. Vi skämtade lite om det. Vi vet ju att han bara ville väl.
Egentligen var han rätt söt (mannen).
Det är det som är skillnaden mellan svenska och invandrade svenskar - att de oftaste är trevligare och mer pratglada än vad en man född i Sverige med svenska föräldrar skulle vara. Han skulle vara mer reserverad (och tråkig förmodligen).
Vi gick. Du var glad med sitt köp och mannen var glad över att kunna sälja.
Fick en utskällning av optikern att jag inte sköter mig ordentligt. Kände mig som en 5-åring som gjort någonting dumt. Men jag förtjänade nog lite skäll.
Är som en skata - tycker om det som glittrar!
Det kommer att bli en vit och glittrig jul på mitt rum!
måndag 19 november 2007
Det finns inga svar - bara frågor
Funderar på vad jag gör här.
Egentligen borde jag inte det.Allting skulle vara så mycket enklare då.
Pappa säger att jag är en tänkare.
Jag undrar hur man klarar av att leva utan att falla i alla gropar som ständigt dyker upp i min väg.
Det finns nog inget val. Man måste nog bara fortsätta.
Inte samma glädje, inte samma liv.
Hennes ögon saknade någonting.
Hennes ögon saknade någonting.
Sorgsen och likt en korp.
Har börjat att försvinna igen.
Vinternatts stjärna
Håll mig fast, hårt i din hand
Mörkret skuggar tätt
/E*
återkommer när jag röntgat käkbenet
nervös
är framtänderna lösa
/händer det mig som hände henne dödar jag någon/
hopps en timme in på lektionen/har jag lektion?
i k app i matematiken
/vg mvg ig g g som i galla/
vaggvisa edith piaf stuk
tvåtusensju elva arton
Jag tänker för mycket
sjunger falskt i min bur
Jag sover för länge
döden och dess mur
Jag känner lite
för dig min vän
Jag gråter för ofta
går upp sen
/IWS
är framtänderna lösa
/händer det mig som hände henne dödar jag någon/
hopps en timme in på lektionen/har jag lektion?
i k app i matematiken
/vg mvg ig g g som i galla/
vaggvisa edith piaf stuk
tvåtusensju elva arton
Jag tänker för mycket
sjunger falskt i min bur
Jag sover för länge
döden och dess mur
Jag känner lite
för dig min vän
Jag gråter för ofta
går upp sen
/IWS
söndag 18 november 2007
Det är som att det är brist på ord.
Huvudet står stilla och det blir ingenting.
Bara en salig röra och fullständigt kaos.
Som om någon skulle bry sig.
Självklart har jag suttit hemma även denna helg.
Visserligen var jag duktig i går och rensade bort alla dammråttor som så snällt hade dykt upp i alla hörn och dolda vråer, så nu kan ingen klaga på det i alla fall. Inte för att de gjorde det tidigare heller, men ändå.
Borde plugga till provet jag missade.
Men det gör jag inte.
Ett virrvarr. Finns det någon väg ut? Kommer nog aldrig att bli helt fri. Det går inte. Man får nog lära sig att leva med det. Lära sig att hantera det på något vis som inte förstör. För det är jag rätt duktig på, att förstöra.
Huvudet står stilla och det blir ingenting.
Bara en salig röra och fullständigt kaos.
Som om någon skulle bry sig.
Självklart har jag suttit hemma även denna helg.
Visserligen var jag duktig i går och rensade bort alla dammråttor som så snällt hade dykt upp i alla hörn och dolda vråer, så nu kan ingen klaga på det i alla fall. Inte för att de gjorde det tidigare heller, men ändå.
Borde plugga till provet jag missade.
Men det gör jag inte.
Ett virrvarr. Finns det någon väg ut? Kommer nog aldrig att bli helt fri. Det går inte. Man får nog lära sig att leva med det. Lära sig att hantera det på något vis som inte förstör. För det är jag rätt duktig på, att förstöra.
5 veckor kvar till jullovet. Orkar vi?
Det kommer nog att gå fort, även om det känns evigheter bort. En dag kommer vi att vara där, och då undrar man vart tiden tagit vägen.
Borde leva här och nu.
/*
fredag 16 november 2007
ingen hand att hålla i men
presque, nous prenons, un avion, longtemps
franska fysik jag brukade inte fatta
nu gör jag det någorlunda hPa
et oui, je parle francais. un peu.
övning ger färdighet
ljuger gör jag någorlunda med
right in the face. andra personen som frågar
den här veckan. och jag skrattade som en liten nötskrika och sa,
nej jag minns inte vad jag sa. men han trodde på det.
(men situationen orden rummet bänken han satt på benen som bar mig låg kvar länge länge länge på hemvägen efteråt innan jag dumpade det i diket; jag tog skogsvägen den jag inte brukar ta den är tommare på folk men mindre att titta på och jag tror att den är litet längre)
Lina är någon som inte frågar
jag är ganska glad för det kanske vet hon inte
att jag vet att hon vet
men jag såg hur hon stirrade i morse i bibblan vi satt i samma soffa läste dåliga damtidningar skrattade åt dåliga insändare med vår dåliga humor och jag tänkte att jag borde ha tagit mina vantar idag
de där som jag gjorde av ett par krympta strumpbyxor
Det var en gång en tid innan denna (2007:11:16:22:32:14) då jag var så kreativ, kreativ.
Jag repade upp mina jeans och skrev på dem. gjorde egna tröjor, klippte av ärmar, gjorde om, fixade, donade,
ritade egna serier med flummiga dolda samhällskritiska budskap på dålig engelska och snaggade en tredjedel av skallen.
det var tider det.
nu är tiden 2007:11:16:22:36:54
Lina är någon som vet var hjärtat sitter
och var man ska slå för att få blåtirorna att blomma
idag knockade hon Svenne. knytnäve, pow, in your face!
gud vad glad jag blev. en lyckas fredag, precis innan franskan
han fräste någonting om hämnd men
Vi vet ju alla hur Svenne är
och han förtjänade det.
SE SESAM SAMORDNA ORD 3 december halmstad stadsbibliotek cafeterian 18.30(18.00?)
//Tove
blodig fredag
ser ner bloddroppar som träffat marken
gråter okontrollerat
andas hackigt
det gör så ont jag är så jävla dum i huvetvarför gick jag hit skulle gått etfer filmen
vill inte att de ska se viker undan när tårarna trycker ut
vill inte att de ska se
tar flera minuter innan erika går efter
men det är ju något annat det ser jag ju
är det något jag kan göra
du behöver inte berätta
jag pratar inte om saker
jag känner tänker i tysthet
det gör väl ni också?
inte fan skyltar man med misären
eller sina mindre problem om man nu har sådana
jag som tänkte att jag skulle bryta det där gamla att jag inte kan idrotta
att jag inte kan springa göra mål bli uppskattad/hon ärbra
kommer in tänkte innan men bara killar det går säkert bra men tänk om
ni vet vad ni heter va
nej
okej
skrik du där
malplacerat drar jag i mina trikåer av svarta tyngder
helt fel verkligen
spelar lite
vågar inte så mycket
gör några passningar
de passar inte till mig
men, ärligt talat, det skulle inte jag heller göra
om man överhuvudtaget är tävlingsinriktad
eller killig och arg
gör självmål vilket var helt träffsäkert underbart
pinamt dålig hon är
en annan tjej som är med han där som jag känner
överdrift/vet vem det är/pratat lite/träffats med kompisar
trots att jag inte är jättetjock känner jag mig som klassens fetto som dunsar fram
svettig röd i ansiktet andas hela tiden
byter av
tänker nu får jag köra stenhårt
enda vägen
aj bollen träffar hårt på fingret som ilar av smärta
aj bollen träffar hårt på armen
aj att jag glömt skorna hemma gör att det verkar som om ja har fått skavsår /blåsor på stortårna aj
aj armbåge in i ansiktet
näsan rinner
jag börjar
går först till gamla goda avbytarbänken sen viker av blixtsnabbt
vill inte att de ska se
-hon kommer med papper många papper som färgas rött och stänker
jag säger jag vill inte att de ska se till idrottsläraren som gått in
i bollrummet/material
hörnet vid väggen alltid så inbjudande
drar efter andan andas fortfarande inte normalt täcker ansiktet med papper
omklädningsrummet efter hopen med tjejer
försöker piska mig till att andas normalt
gör konstiga ljud mhrMmm...
skriker ut slutet av gråten tyst
tyst med dig tyst slutaslutasluta!
drar långsamt in ett djupt andetag men kroppen lyder mig inte
darrar på handen
/det är okej
hon går efter ett tag/
måste skynda mig så jag hinner dusha och gå härifrån ensam
men bryter bara ihop hela tiden
näsan lilablå
fingret lilablå
armen röd
fläskläppen stiger
ögonen rödgråtna
jag är så jävla dum i huvet
pinsamt fel
dum
fel.
duschar länge trycker på knappen många gånger
lyssnar till de andra
har de gått?
torkar med till ljudet av ett mobilsamtal mellan en utländsk tjej och tillika avsändare
öron mot dörren inte riktigt
de pratar ska jag stå här för evigt hjärtat dunkar
ska vi ut ikväll
går ut
killarna stirrar jag går förbi
inet sådär jättemodigt direkt
alla killarna stod där
kanske inte han som sa jag hatar det här när de blev tvungna att ha tre avbytare då vi var ojämna och jag inte blev tilldelad något lag
jag tyckte lite synd om han som höll i det hela /eleven/ som inte höll idet hela och inet presenterade oss vars projektarbete detta tydligen var då han sa fan när något hände och när erika sa att jag bara fick armbågen i näsan och det blödde lite
han sa hejdå tyst pinsamt och jag kände att sekunderna senare närjag passerat att ansiktet vrider ihop sig igen
tittar upp
blinkar bort de
som rinner
/IWS
gråter okontrollerat
andas hackigt
det gör så ont jag är så jävla dum i huvetvarför gick jag hit skulle gått etfer filmen
vill inte att de ska se viker undan när tårarna trycker ut
vill inte att de ska se
tar flera minuter innan erika går efter
men det är ju något annat det ser jag ju
är det något jag kan göra
du behöver inte berätta
jag pratar inte om saker
jag känner tänker i tysthet
det gör väl ni också?
inte fan skyltar man med misären
eller sina mindre problem om man nu har sådana
jag som tänkte att jag skulle bryta det där gamla att jag inte kan idrotta
att jag inte kan springa göra mål bli uppskattad/hon ärbra
kommer in tänkte innan men bara killar det går säkert bra men tänk om
ni vet vad ni heter va
nej
okej
skrik du där
malplacerat drar jag i mina trikåer av svarta tyngder
helt fel verkligen
spelar lite
vågar inte så mycket
gör några passningar
de passar inte till mig
men, ärligt talat, det skulle inte jag heller göra
om man överhuvudtaget är tävlingsinriktad
eller killig och arg
gör självmål vilket var helt träffsäkert underbart
pinamt dålig hon är
en annan tjej som är med han där som jag känner
överdrift/vet vem det är/pratat lite/träffats med kompisar
trots att jag inte är jättetjock känner jag mig som klassens fetto som dunsar fram
svettig röd i ansiktet andas hela tiden
byter av
tänker nu får jag köra stenhårt
enda vägen
aj bollen träffar hårt på fingret som ilar av smärta
aj bollen träffar hårt på armen
aj att jag glömt skorna hemma gör att det verkar som om ja har fått skavsår /blåsor på stortårna aj
aj armbåge in i ansiktet
näsan rinner
jag börjar
går först till gamla goda avbytarbänken sen viker av blixtsnabbt
vill inte att de ska se
-hon kommer med papper många papper som färgas rött och stänker
jag säger jag vill inte att de ska se till idrottsläraren som gått in
i bollrummet/material
hörnet vid väggen alltid så inbjudande
drar efter andan andas fortfarande inte normalt täcker ansiktet med papper
omklädningsrummet efter hopen med tjejer
försöker piska mig till att andas normalt
gör konstiga ljud mhrMmm...
skriker ut slutet av gråten tyst
tyst med dig tyst slutaslutasluta!
drar långsamt in ett djupt andetag men kroppen lyder mig inte
darrar på handen
/det är okej
hon går efter ett tag/
måste skynda mig så jag hinner dusha och gå härifrån ensam
men bryter bara ihop hela tiden
näsan lilablå
fingret lilablå
armen röd
fläskläppen stiger
ögonen rödgråtna
jag är så jävla dum i huvet
pinsamt fel
dum
fel.
duschar länge trycker på knappen många gånger
lyssnar till de andra
har de gått?
torkar med till ljudet av ett mobilsamtal mellan en utländsk tjej och tillika avsändare
öron mot dörren inte riktigt
de pratar ska jag stå här för evigt hjärtat dunkar
ska vi ut ikväll
går ut
killarna stirrar jag går förbi
inet sådär jättemodigt direkt
alla killarna stod där
kanske inte han som sa jag hatar det här när de blev tvungna att ha tre avbytare då vi var ojämna och jag inte blev tilldelad något lag
jag tyckte lite synd om han som höll i det hela /eleven/ som inte höll idet hela och inet presenterade oss vars projektarbete detta tydligen var då han sa fan när något hände och när erika sa att jag bara fick armbågen i näsan och det blödde lite
han sa hejdå tyst pinsamt och jag kände att sekunderna senare närjag passerat att ansiktet vrider ihop sig igen
tittar upp
blinkar bort de
som rinner
/IWS
torsdag 15 november 2007
Gårdagens ögonblick
/jag skriver nog bättre på dator tycker jag när jag väl står där/
iaf
.
det var så soligt
och dina händer varma om mig
på cykelvägen
till nyböle?
ja
det kan ingen ta ifrån dig
det finns ljusa stunder också
de överskuggas
inte mitt fel
jag blir ledsen av anledningar
om jag ser de
om någon är elak
de finns inom dig
du är en ljus fin fantasifull flicka
det föddes du som
urgråten krampade tyst
/IWS
måndag 12 november 2007
dagarna flyter samman av stresssövningsmedel
gymnasiet blir inte så mycket bätrte
du får välja din egen väg men den är fortfarande kantad med imbecilla idioter
(medvetet stavfel)
abnórmal som man är blir det inte mycket bättre än såhär
.nu.
sedan vet jag inte
/det är det jag lever för
stannade eftersom möte 18/19?? och såg a beautiful mind på ps b som jag inte ens läser
tog efteråt pappret med luddiga frågor för att skriftlgit reflektera
jag kan den där cirkusen utantill känner jag
jag får högst betyg
jag kan deras spel
jag spelar det väl vill jag tro
men jag brister
och faller tillbaks
skriver massa struntsnack som kanske inet leder någonstans
plågar er stackars läsare
med min litania
min ursäkt-det får mig att må bättre
låt bli att läs om ni ej vill
jag tvingar ingen
-russel crowe är en skådespelare
diggy?ie?listan på p3 med brus i min mp3
ju fler siffror desto bättre i itlagvärlden
har ont i huvudet sedan i lördags kanske
pluggade cirka arton sidor i ma c till provet idag
åt och insåg att helvete har ju möte med rektorn
men det går säkert bra jagmenar jag kanske kan äta klart
när jag halvblossar in sitter två lärare, en rektor och två övriga styrelseledamoter där
visserligen från en styrelse jag är med i
men ändå
usch fnyser jag åt en tjej som läser gossip girl
usch och fy
trots att jag själv läst boken
varför?
kanske för att jag varvar med kafka
är du intellektuell frågad fransmannen på franskalektionen för dryga året sedan
nja
ja
det är ja väl
men varför jag läser kafka är väl snarare för att jag är så jävla tungsint
sersvart
om ja analyserar mtit beteende och hela skeendet utifrån då jag senast brast riktigt ordentligt så finner jag många tvetydigheter
du vet att du alltid kan prata/om man inet snacka om det blir det bara -shit- av alltihop
vad var det nu som hände/det hade nog inte så mycket med henne att göra va?
/orkar du det?/
redovisade utan att prata om det som var På Riktigt
jag hoppas -verkligen- att det var underförstått
annars börjar allting ,sannolikt, att snurra som i "Mustasch":eller - /el. vad fan man nu har/en
schabloner till kultur och samhällen som inte isar
varför dör då tre gånger så många av självmord som i trafiken
svara på det era jävlar som kent skulle ha formulerat sig
de säger jag
/här kommer gammal nåtdikt ur skitpoesi/
Rör inte min kompis! säger de
Rör inte Mig. Säger jag.
det är bra att ni skriver
ni skriver bra tycker jag
jag tänker inte så mycket
bara tankar ner tankarna
mina
trivs i detta nu
sådana ögonblick är sällsynta men frälsta underbara
värda
nej inte värda mittemellan
men uppväger litelite
/IWS
du får välja din egen väg men den är fortfarande kantad med imbecilla idioter
(medvetet stavfel)
abnórmal som man är blir det inte mycket bättre än såhär
.nu.
sedan vet jag inte
/det är det jag lever för
stannade eftersom möte 18/19?? och såg a beautiful mind på ps b som jag inte ens läser
tog efteråt pappret med luddiga frågor för att skriftlgit reflektera
jag kan den där cirkusen utantill känner jag
jag får högst betyg
jag kan deras spel
jag spelar det väl vill jag tro
men jag brister
och faller tillbaks
skriver massa struntsnack som kanske inet leder någonstans
plågar er stackars läsare
med min litania
min ursäkt-det får mig att må bättre
låt bli att läs om ni ej vill
jag tvingar ingen
-russel crowe är en skådespelare
diggy?ie?listan på p3 med brus i min mp3
ju fler siffror desto bättre i itlagvärlden
har ont i huvudet sedan i lördags kanske
pluggade cirka arton sidor i ma c till provet idag
åt och insåg att helvete har ju möte med rektorn
men det går säkert bra jagmenar jag kanske kan äta klart
när jag halvblossar in sitter två lärare, en rektor och två övriga styrelseledamoter där
visserligen från en styrelse jag är med i
men ändå
usch fnyser jag åt en tjej som läser gossip girl
usch och fy
trots att jag själv läst boken
varför?
kanske för att jag varvar med kafka
är du intellektuell frågad fransmannen på franskalektionen för dryga året sedan
nja
ja
det är ja väl
men varför jag läser kafka är väl snarare för att jag är så jävla tungsint
sersvart
om ja analyserar mtit beteende och hela skeendet utifrån då jag senast brast riktigt ordentligt så finner jag många tvetydigheter
du vet att du alltid kan prata/om man inet snacka om det blir det bara -shit- av alltihop
vad var det nu som hände/det hade nog inte så mycket med henne att göra va?
/orkar du det?/
redovisade utan att prata om det som var På Riktigt
jag hoppas -verkligen- att det var underförstått
annars börjar allting ,sannolikt, att snurra som i "Mustasch":eller - /el. vad fan man nu har/en
schabloner till kultur och samhällen som inte isar
varför dör då tre gånger så många av självmord som i trafiken
svara på det era jävlar som kent skulle ha formulerat sig
de säger jag
/här kommer gammal nåtdikt ur skitpoesi/
Rör inte min kompis! säger de
Rör inte Mig. Säger jag.
det är bra att ni skriver
ni skriver bra tycker jag
jag tänker inte så mycket
bara tankar ner tankarna
mina
trivs i detta nu
sådana ögonblick är sällsynta men frälsta underbara
värda
nej inte värda mittemellan
men uppväger litelite
/IWS
torsdag 8 november 2007
Salomon – flykten
likgiltigheten
det kalla .iskalla
Han är den blonda fjäril
som tar oss ifrån Mortes svärta
pionerna
de brändlila pionerna oceanpionerna gummipioner de pioner
som stryks vaniljkladdiga mot kungsartären
klättrar .splittras .in i venen .in i sprickan.
Sprickorna omfamnar varandra
Det kristallsvarta. Neonspökena. Klyftor i mig.
Genom konstruktionerna, konstellationerna,
ut ur världen forsar
pomegranate gulsot cancervitt
Vi forsar susar stormar
ut ur världen via klyftor
andrum mellan tuggorna sprickor brister nästlas ut och in
ådror svullnar febervita kring ögongloberna men
det är inte där jag ser
synerna pulseras spricker sprickor splittrar brister nästlas ut och in
vaniljen havet pionerna fräter bankar inom mig utom mig
hornhinnan grusas ögonkross minnesströssel
för
Salomon blixtrar mellan raderna
Salomon andas över mig
syre – cyanid – sömn
via formeln,
genom världen,
in i den andra döden.
likgiltigheten
det kalla .iskalla
Han är den blonda fjäril
som tar oss ifrån Mortes svärta
pionerna
de brändlila pionerna oceanpionerna gummipioner de pioner
som stryks vaniljkladdiga mot kungsartären
klättrar .splittras .in i venen .in i sprickan.
Sprickorna omfamnar varandra
Det kristallsvarta. Neonspökena. Klyftor i mig.
Genom konstruktionerna, konstellationerna,
ut ur världen forsar
pomegranate gulsot cancervitt
Vi forsar susar stormar
ut ur världen via klyftor
andrum mellan tuggorna sprickor brister nästlas ut och in
ådror svullnar febervita kring ögongloberna men
det är inte där jag ser
synerna pulseras spricker sprickor splittrar brister nästlas ut och in
vaniljen havet pionerna fräter bankar inom mig utom mig
hornhinnan grusas ögonkross minnesströssel
för
Salomon blixtrar mellan raderna
Salomon andas över mig
syre – cyanid – sömn
via formeln,
genom världen,
in i den andra döden.
/Tove
jag vill ha choklad
etthundra ögonblick... 
Med början på ett läger i augusti fram till nu. Varje dag ett litet stycke; några rader om gårdagen. Några gånger flera ögonblick. Händelserika dagar. Jag skriver något varje dag. Även om det bara är två rader i mitt lilla blädderblock.
Sjuttiofemte sidan nu, i mitt block. Från ett läger i somras. Tjugofem sidor kvar.
Då kan någon smart människa kanske räkna ut att det är etthundra sidor i blocket. Sedan ska jag vända och skriva på baksidorna. Man vill ju inte vara miljöbov.
Skriver fortfarande med bläckpenna från lägret. Varenda ord i det där hundrasidiga blädderblocket är skrivet med samma svarta penna. Eller egentligen två likadana. Den första tog slut. Men det ser i alla fall likadant ut.
Jag tar med blocket nästan överallt. På det viset är det troligare att jag får ner något. Tvingar mig själv att tänka efter ordentligt varje dag. Vad hände egentligen igår? Annars är det svårt att hinna.
Det känns konstigt att konstatera att jag mår bättre såhär i november än vad jag gjorde i augusti och september. Jag tycker inte om hösten... Kanske är det bara så att jag vant mig nu. Och att jag liksom vet att efter vintern kommer våren, och det är inte lika långt kvar som det var i september. Det är inte så långt till jul nu. Jul tycker jag om.
Det känns i alla fall som att jag klarar mig nu. Det gjorde det inte innan. Nu vet jag att jag klarar av vad jag måste. Tycker till och med att träningen är rolig. Kanske beror det mest på människorna där, men det har gått framåt också. Personliga rekord.
Skolan längtar jag bort ifrån. Längtar till stora gymnasieskolan med många elever. Är trött på mina 20 klasskamrater, ja de flesta av de knappt 200 eleverna som går på skolan. Önskar de inte hade gjort om systemet, så att jag hade fått gå på ett riktigt högstadium. Nu kommer förändringen före gymnasiet i stället. Jag ser fram emot det. Trots att det säkert blir jobbigt. Kommer bli tvungen att börja plugga.
Det som skrämmer är framtiden. Inte den närmaste, men några år framåt. Jag har ingen aning om vad jag vill bli... Jag vill ju utbilda mig till något. Men vad?
Kanske kan jag någon gång bli författare. Det är det enda jag funderat på. En morgontrötts önskedröm.
Hoppas i alla fall få se skrivarna snart igen. Synd att ni ska bo så långt bort allihop!
När man är ledsen är musik det bästa som finns. Det som hjälper. För mig i alla fall.
Av någon anledning är det lättare att skriva då också. Jag vet inte varför.
/K
Sjuttiofemte sidan nu, i mitt block. Från ett läger i somras. Tjugofem sidor kvar.
Då kan någon smart människa kanske räkna ut att det är etthundra sidor i blocket. Sedan ska jag vända och skriva på baksidorna. Man vill ju inte vara miljöbov.
Skriver fortfarande med bläckpenna från lägret. Varenda ord i det där hundrasidiga blädderblocket är skrivet med samma svarta penna. Eller egentligen två likadana. Den första tog slut. Men det ser i alla fall likadant ut.
Jag tar med blocket nästan överallt. På det viset är det troligare att jag får ner något. Tvingar mig själv att tänka efter ordentligt varje dag. Vad hände egentligen igår? Annars är det svårt att hinna.
Det känns konstigt att konstatera att jag mår bättre såhär i november än vad jag gjorde i augusti och september. Jag tycker inte om hösten... Kanske är det bara så att jag vant mig nu. Och att jag liksom vet att efter vintern kommer våren, och det är inte lika långt kvar som det var i september. Det är inte så långt till jul nu. Jul tycker jag om.
Det känns i alla fall som att jag klarar mig nu. Det gjorde det inte innan. Nu vet jag att jag klarar av vad jag måste. Tycker till och med att träningen är rolig. Kanske beror det mest på människorna där, men det har gått framåt också. Personliga rekord.
Skolan längtar jag bort ifrån. Längtar till stora gymnasieskolan med många elever. Är trött på mina 20 klasskamrater, ja de flesta av de knappt 200 eleverna som går på skolan. Önskar de inte hade gjort om systemet, så att jag hade fått gå på ett riktigt högstadium. Nu kommer förändringen före gymnasiet i stället. Jag ser fram emot det. Trots att det säkert blir jobbigt. Kommer bli tvungen att börja plugga.
Det som skrämmer är framtiden. Inte den närmaste, men några år framåt. Jag har ingen aning om vad jag vill bli... Jag vill ju utbilda mig till något. Men vad?
Kanske kan jag någon gång bli författare. Det är det enda jag funderat på. En morgontrötts önskedröm.
Hoppas i alla fall få se skrivarna snart igen. Synd att ni ska bo så långt bort allihop!
När man är ledsen är musik det bästa som finns. Det som hjälper. För mig i alla fall.
Av någon anledning är det lättare att skriva då också. Jag vet inte varför.
/K
Gymnasiet
Var på sannarp idag. Var skit nervös och vågade knappt gå. Men sen fick jag ta mod till mig och gå in. Mötte en lärare, som jag hade bestämt mötte med, som var skit trevlig. Fick vara med på matte, samhäll och naturkunskap. Nu längtar jag mer än innan till gymnasiet. Vill, vill , vill dit. Men får går klart grundskolan först.
Ska sätta mig och öva på glosorna till imon
Ha det bra alla
//Madde
Ska sätta mig och öva på glosorna till imon
Ha det bra alla
//Madde
jag skriver för att skapa minnessåll
jag använder svenskalektionen
genom att skriva
beskriver verkligheter som om någon skull förstå
ändå
hemligheter i böcker i kalendrar i rutat papper
hemligheter jag vill visa utan att visa innehållet
vad det betyder
vad det innebär
att jag vet
-
jag tänker inte på att någon läser det här
jag tänker mina tankar skrivna
-
det brast idag igen
min glasskrikmur har gått sönder
krackelerat i tårar ganska många gånger nu
/skärpdigförfan/
29nov06närjagfyllde17
8nov07närjagmåladeendelavminverklighet
kommer alldeles säkert att gå sönder
29nov07 också
hahahaha
.
det spelar ingen roll hur mycket klet jag kladdar på
mina ögon är ändå röda
och det onda i magen är inte bara mensvärk
/IWS
jag fick iaf mvg på målningen om mitt liv
el. rätt. sagt triptyken pour qu'être exactement
genom att skriva
beskriver verkligheter som om någon skull förstå
ändå
hemligheter i böcker i kalendrar i rutat papper
hemligheter jag vill visa utan att visa innehållet
vad det betyder
vad det innebär
att jag vet
-
jag tänker inte på att någon läser det här
jag tänker mina tankar skrivna
-
det brast idag igen
min glasskrikmur har gått sönder
krackelerat i tårar ganska många gånger nu
/skärpdigförfan/
29nov06närjagfyllde17
8nov07närjagmåladeendelavminverklighet
kommer alldeles säkert att gå sönder
29nov07 också
hahahaha
.
det spelar ingen roll hur mycket klet jag kladdar på
mina ögon är ändå röda
och det onda i magen är inte bara mensvärk
/IWS
jag fick iaf mvg på målningen om mitt liv
el. rätt. sagt triptyken pour qu'être exactement
onsdag 7 november 2007
Från en annan värld - salta ord
Smärta. Skrik. Inga tårar. Självplågeri. Likgiltig.Ibland gör livet bra ont.
Cyklade hem i mörkret. Mötte två diamanter som glimmade till. En svart katts ögon. Du tror väll ändå inte på skrock? "Tvi, tvi tvi!" (är det vänster eller höger axel? Jag minns inte).
November, mamma sa igår kväll att det kunde bli snö. Jag ville inte tro henne. Jag har inte ens börjat att använda vinterjacka.
Kanelbullar med kardemumma och vanilj.
Kommer att få IG
även om jag och R sa att vi skulle skriva MVG.
Jag tror inte det.
Saknar stjärnklara nätter, promenader under bar himmel.
Saknar någon att prata om allt onormalt från alla galaxer med.
Saknar någon att leka tittut och flamsa runt med.
Saknar någon att bli kramad av när smärtan skriker.
Saknar någon att leva med när jag inte längre vill vara ensam.
Kanske slutat att skriva dikter.
Det vill sig inte längre.
Hoppas solen lyser mer hos er.
/E*
tisdag 6 november 2007
Tiden går
Ibland (eller kanske alltid) hänger jag inte riktigt med
Ibland (eller kanske alltid) hänger jag inte riktigt med
Blir förvirrad, tappar bort mig, tappar bort livet, tappar bort...
Kanelbullar
till klassen imorgon
Kanelbullar med kardemumma och vanilj
Kanelbullar med stort K
Orkar inte plugga
Orkar inte tänka
Orkar inte finnas till
Det gör ont
DET SKRIKER
(hör du?)
Vart tar man vägen när det inte finns någon kram att få?
Alla försvinner bort
när jag som mest behöver dem
/E*
söndag 4 november 2007
Bra saker
Karins blogg mycket välorganiserad
Måla
Återträff
när det en gång i timmen är en bra låt på radio
varvarjagnu
På måndag sker följande
Jag får Skolkatalogen för Halmstads Gymnasieskolor före alla andra
eftersom jag plus philip plus rektor ska godkänna den
-där ser ni bra exempel på varför man ska vara vice ordförande i elevrådet = engagerad-
Mitt armband kommer från Umeå skickat i paket
att man kan uppleva litteratur konst dans teater musik
att själan lever att man inte är död
att satser i diagram över styrelsemötesprotkoll
engagemang
kärlek
stjärnor
glitter
leenden
ögon
kroppar
gemenskap
öppenhet ärlighet hemligheter
snälla
människor
/IWS
Måla
Återträff
när det en gång i timmen är en bra låt på radio
varvarjagnu
På måndag sker följande
Jag får Skolkatalogen för Halmstads Gymnasieskolor före alla andra
eftersom jag plus philip plus rektor ska godkänna den
-där ser ni bra exempel på varför man ska vara vice ordförande i elevrådet = engagerad-
Mitt armband kommer från Umeå skickat i paket
att man kan uppleva litteratur konst dans teater musik
att själan lever att man inte är död
att satser i diagram över styrelsemötesprotkoll
engagemang
kärlek
stjärnor
glitter
leenden
ögon
kroppar
gemenskap
öppenhet ärlighet hemligheter
snälla
människor
/IWS
barcelona tur retur otur
Ur folkvimlet sträckte sig de skeva husväggarna upp mot den sockerblåa himlen; tärda, brokiga, flagnad målarfärg över nött tegel med utskjutande, svarta tandrader av rostande järnbalkonger fastklamrandes utefter de slitna fasaderna. Salta havsbrisar drog fukten ur färggrann tvätt som vilade över linor och räcken, slog liv i vindsnurror, släckte vintertvivel. För en stund.
Först åkte vi bil tvärs genom nattHalmstad över Hallandsåsen längsmed kusten. Över vatten under vatten över vatten över land. Buss till flygplatsen, oj vad trött man var, var håller solen hus? Och så upp i luften såklart. Jag hade inte fönsterplats.
Buss och Metro till gammalt hamnområde. Det luktade piss ute på gatan och ytterdörren var sprucken, nittiofem trappsteg utan hiss, en ung smal tjej i jeans som inte kunde engelska, men vi fick nyckeln utan krångel och själva lägenheten var helt okej. Vi hade TV med flera kanaler. Det avgör ju saken!
På väg till Metron, strålande väder. Spetskjol på mig, hörlurar runt halsen, morgonstund har guld i mun men massor av folk är redan uppe. Sedan låter det SCHREEEEECH och en svart bil dundrar tvärs över en korsning, genom ett metallräcke som spricker likt stickor, och vidare upp på trottoaren bakom hörnet. KRASCH säger det. Folk stannar upp, placerar händerna över läpparna eller över bröstkorgen. Vi följer med strömmen av chockade spanjorer en tio meter. Gråt. Kvinnogråt. Ung, nästan flicka. Vi vänder om. Vill inte se skadade människor och blod och en gråtande nästan-flicka. Och är det några som kan hjälpa minst så är det väl vi.
Vi gick på Ramblan. Fullt av folk, värsta myrbusiness. Det kryllade av riktiga djur också, trånga burar fullpackade med hönor och duvor och marsvin och sköldpaddor och möss och man fick ju lust att köpa allihop för att det var så jävla synd om dem. Vettskrämda kaniner, ulliga och urgulliga men darrandes som fan.
Jag lyssnade på MP3. Sparks, Doktor Kosmos, Dir En Grey, Kent, The Cure. Soundtrack från Nightmare Before Christmas, Elfen Lied, Hellsing, Corpse Bride, Spirited Away. Massor hann jag med. Där ser man.
Mina bröder skejtade. De skejtar överallt.
Jag hade tänkt skriva en massa men fick inte tid. Däremot fick jag en idé att sätta i verket inom kort. Och jag har försökt att skrapa ihop till lite haikus. De är lätta att skriva. Jag glömmer nästan bort hur man skriver en vanlig, oregelbunden dikt. Ni får lära mig det någon gång, baskunskaper. xD
Näktergal av glas
först när hans hjärta tystnat
får jag andas ut
Jag vill inte förstöra dig. Men det vågar jag inte säga. Vågar inte viska heller, knappt ens andas på dig. Tänk om jag spräcker dig? Nej, jag får nog hålla andan en stund till. Tills du självdör. Tills du slocknar. Då kan jag andas. Men än så länge...
Barcelona var en bra experience. Synd att jag inte kunde vara med på återträffen. Hade ni kul utan mig, säg?
/Tove
Först åkte vi bil tvärs genom nattHalmstad över Hallandsåsen längsmed kusten. Över vatten under vatten över vatten över land. Buss till flygplatsen, oj vad trött man var, var håller solen hus? Och så upp i luften såklart. Jag hade inte fönsterplats.
Buss och Metro till gammalt hamnområde. Det luktade piss ute på gatan och ytterdörren var sprucken, nittiofem trappsteg utan hiss, en ung smal tjej i jeans som inte kunde engelska, men vi fick nyckeln utan krångel och själva lägenheten var helt okej. Vi hade TV med flera kanaler. Det avgör ju saken!
På väg till Metron, strålande väder. Spetskjol på mig, hörlurar runt halsen, morgonstund har guld i mun men massor av folk är redan uppe. Sedan låter det SCHREEEEECH och en svart bil dundrar tvärs över en korsning, genom ett metallräcke som spricker likt stickor, och vidare upp på trottoaren bakom hörnet. KRASCH säger det. Folk stannar upp, placerar händerna över läpparna eller över bröstkorgen. Vi följer med strömmen av chockade spanjorer en tio meter. Gråt. Kvinnogråt. Ung, nästan flicka. Vi vänder om. Vill inte se skadade människor och blod och en gråtande nästan-flicka. Och är det några som kan hjälpa minst så är det väl vi.
Vi gick på Ramblan. Fullt av folk, värsta myrbusiness. Det kryllade av riktiga djur också, trånga burar fullpackade med hönor och duvor och marsvin och sköldpaddor och möss och man fick ju lust att köpa allihop för att det var så jävla synd om dem. Vettskrämda kaniner, ulliga och urgulliga men darrandes som fan.
Jag lyssnade på MP3. Sparks, Doktor Kosmos, Dir En Grey, Kent, The Cure. Soundtrack från Nightmare Before Christmas, Elfen Lied, Hellsing, Corpse Bride, Spirited Away. Massor hann jag med. Där ser man.
Mina bröder skejtade. De skejtar överallt.
Jag hade tänkt skriva en massa men fick inte tid. Däremot fick jag en idé att sätta i verket inom kort. Och jag har försökt att skrapa ihop till lite haikus. De är lätta att skriva. Jag glömmer nästan bort hur man skriver en vanlig, oregelbunden dikt. Ni får lära mig det någon gång, baskunskaper. xD
Näktergal av glas
först när hans hjärta tystnat
får jag andas ut
Jag vill inte förstöra dig. Men det vågar jag inte säga. Vågar inte viska heller, knappt ens andas på dig. Tänk om jag spräcker dig? Nej, jag får nog hålla andan en stund till. Tills du självdör. Tills du slocknar. Då kan jag andas. Men än så länge...
Barcelona var en bra experience. Synd att jag inte kunde vara med på återträffen. Hade ni kul utan mig, säg?
/Tove
torsdag 1 november 2007
Små stjärnor i mörkret
I går glittrade alltingI dag är det nattsvart
En bra kväll i går.
Som en dröm.
Overkligt.
Men sant.
Men sant.
Jag vet inte varför han beter sig som han gör. Varför hans ansikte är kallt som sten. Varför hans mun säger något som mina ögon vet är falskt. Jag trodde att jag kunde lita på honom. Men jag vet inte längre nu. Når inte fram.
Lever på promenader.
I ljus som i mörker.
Men mörkret är bäst.
I ljus som i mörker.
Men mörkret är bäst.
onsdag 31 oktober 2007
Reflexion
Så simpelt det
lite kladd
strumpbyxor
klackaskor med spets som låter
kappa
halsduk med märke på
pärlor
accessoarer som uppsatt hår i rosett
foundationmascararougeläppglans
köpte skinnhandskar
detta tangentbordet var nästan helt okej
skönt att skriva på men för kompakt och tätt
ihop
Saker jag gör
Grattar födelsedagsbarn
Ristar Kärlek på väntans platser
men svara på alla taack blir lite tröttsamt i längden
Nu börjar det snart!
männen de erbjuder sina datorerlertittarglättar
jag kan se i deras ögon vad de vill
jag finner det avsmakligt
denna enkelspårighet
nej
nej jag skulle ju va glad ju-reverse-
27nov minnen
28nov samtal
29nov dagen D
får försöka stålsätta mig inför allt som vanligtvis stilla stormar över löven med kyla och sorg
ibland vill man må bra ibland glömmer man
Jag vill ha ett facit
det sa min mamma
det säger jag
men nu är det som det är och nu ska jag ha trevligt och itne vara så blyg och försöka oonjuta av livet
/IWS
lite kladd
strumpbyxor
klackaskor med spets som låter
kappa
halsduk med märke på
pärlor
accessoarer som uppsatt hår i rosett
foundationmascararougeläppglans
köpte skinnhandskar
detta tangentbordet var nästan helt okej
skönt att skriva på men för kompakt och tätt
ihop
Saker jag gör
Grattar födelsedagsbarn
Ristar Kärlek på väntans platser
men svara på alla taack blir lite tröttsamt i längden
Nu börjar det snart!
männen de erbjuder sina datorerlertittarglättar
jag kan se i deras ögon vad de vill
jag finner det avsmakligt
denna enkelspårighet
nej
nej jag skulle ju va glad ju-reverse-
27nov minnen
28nov samtal
29nov dagen D
får försöka stålsätta mig inför allt som vanligtvis stilla stormar över löven med kyla och sorg
ibland vill man må bra ibland glömmer man
Jag vill ha ett facit
det sa min mamma
det säger jag
men nu är det som det är och nu ska jag ha trevligt och itne vara så blyg och försöka oonjuta av livet
/IWS
lördag 27 oktober 2007
message från motorvägen
- men jag har redan förstått.
(det är därför vi har kommit till den här punkten)
du behöver inte förklara mer.
Du tittar ner i lakanen. luggen faller ner i glipor över
dig. utanför ringlar sig Nissan fram, lugn och grå. de tänder
gatlyktorna. billjusen veckar sig i duggregnet.
- jaha. än sen?
- än sen? vi kan spara ord.
- ord är inte till för att sparas, Tove.
- nu är de det. nu är de silver. orden.
(och tiga är guld och jag hoppas att du förstår såsom jag gör.
för du vet att sommaren är över nu, träden sveps nakna av mina
västanvindar det är min tur nu, min och höstens tur efter nio långa månader
vår tur att slå tärningen men
du får inte vara med längre. sorry. vi sveper även dig av brädet.
som om vi vore vindarna, luften. vi är luft. vi har blivit luft och
i luft finns inga ord. no offense, men you're off baby.)
som en tiger lämnar du vårt fönster
på glänt. morrar lojt om flugorna som börjat samlas jag tror att
det kanske är deras tur också. jag hör dem jämt om natten, inte bara
i mitt rum men nere på gatan. det har börjat surra någonting förskräckligt
men jag vågar inte riktigt se efter om det verkligen är flugor; de är litet
läskiga ibland. men jag vet ändå att det bergis finns tusentals svärmar där nere;
jag hör ju hur de surrar, skriar efter mat
allt med helljusen på. för i helvete, det här är ju ändå
ett bostadsområde. visa respekt?
Jag försöker sova. Men vind är inte vind om den står still.
/Tove
(det är därför vi har kommit till den här punkten)
du behöver inte förklara mer.
Du tittar ner i lakanen. luggen faller ner i glipor över
dig. utanför ringlar sig Nissan fram, lugn och grå. de tänder
gatlyktorna. billjusen veckar sig i duggregnet.
- jaha. än sen?
- än sen? vi kan spara ord.
- ord är inte till för att sparas, Tove.
- nu är de det. nu är de silver. orden.
(och tiga är guld och jag hoppas att du förstår såsom jag gör.
för du vet att sommaren är över nu, träden sveps nakna av mina
västanvindar det är min tur nu, min och höstens tur efter nio långa månader
vår tur att slå tärningen men
du får inte vara med längre. sorry. vi sveper även dig av brädet.
som om vi vore vindarna, luften. vi är luft. vi har blivit luft och
i luft finns inga ord. no offense, men you're off baby.)
som en tiger lämnar du vårt fönster
på glänt. morrar lojt om flugorna som börjat samlas jag tror att
det kanske är deras tur också. jag hör dem jämt om natten, inte bara
i mitt rum men nere på gatan. det har börjat surra någonting förskräckligt
men jag vågar inte riktigt se efter om det verkligen är flugor; de är litet
läskiga ibland. men jag vet ändå att det bergis finns tusentals svärmar där nere;
jag hör ju hur de surrar, skriar efter mat
allt med helljusen på. för i helvete, det här är ju ändå
ett bostadsområde. visa respekt?
Jag försöker sova. Men vind är inte vind om den står still.
/Tove
onsdag 24 oktober 2007
återträff .
Tidet läker inga sår.
Även om jag hoppades.
Mitt liv ser inte längre ut som innan
och folk jag älskat
svek.
Själen krossades för länge sedan.
Men hjärtat nygligen.
Kroppen är på bristningsgränsen efter allt bantande.
Och armarna blöder.
Jag orkar knappt komma upp ur sängen.
Ännu mindre skriva.
Även om det hjälpt mig innan.
Men nu är det för mycket.
Och återträffen,
nej det blir det ingen.
Om jag har tur,
blir det kanske
kanske
inläggning nästa v.
Men man vet aldrig säkert.
Så återträffen får läggas på kant,
och kanske
kanske,
det kommer en återträff igen.
Längre fram.
Då jag kanske orkar upp ur sängen.
/L
Även om jag hoppades.
Mitt liv ser inte längre ut som innan
och folk jag älskat
svek.
Själen krossades för länge sedan.
Men hjärtat nygligen.
Kroppen är på bristningsgränsen efter allt bantande.
Och armarna blöder.
Jag orkar knappt komma upp ur sängen.
Ännu mindre skriva.
Även om det hjälpt mig innan.
Men nu är det för mycket.
Och återträffen,
nej det blir det ingen.
Om jag har tur,
blir det kanske
kanske
inläggning nästa v.
Men man vet aldrig säkert.
Så återträffen får läggas på kant,
och kanske
kanske,
det kommer en återträff igen.
Längre fram.
Då jag kanske orkar upp ur sängen.
/L
Jag fick
punkt slut.
inga ändringar nu
-Och vad bra det var med glittrigaleendenminnen
kan inte alls redogöra för hälften av all glädjesorg
svea
tänkte många saker
såg min hemstad så långt borta från mig nya byggnader hus tagit bort berg där jag klättrade som barn där jag andades som barn där jag levde som barn
men mest var jag lycklig och loglesset
sen kom jag hem
/men det tänker vi inte på/
L - det är alltid dåligt innan det blir bättre
jag lever efter det blir bättre
sen
ps. det är kallt nu
MV.H/IWS
inga ändringar nu
-Och vad bra det var med glittrigaleendenminnen
kan inte alls redogöra för hälften av all glädjesorg
svea
tänkte många saker
såg min hemstad så långt borta från mig nya byggnader hus tagit bort berg där jag klättrade som barn där jag andades som barn där jag levde som barn
men mest var jag lycklig och loglesset
sen kom jag hem
/men det tänker vi inte på/
L - det är alltid dåligt innan det blir bättre
jag lever efter det blir bättre
sen
ps. det är kallt nu
MV.H/IWS
tisdag 23 oktober 2007
Yrkesvägledning
Hörni flickor & pojkar
får jag rekommendera värsta schyssta yrket: Författare.
Fördelar: 1. Man får åka till Istanbul och träffa andra författare och trevliga turkar och gå på basaren och se sevärdheterna och segla på Bosporen och äta underbar mat på trånga och trivsamma restauranger. 2. Man kan sitta i i Kavalla, Grekland och skriva bara skriva i tre veckor. 3. Man kan läsa bra recensioner av sin senaste bok i pressen. 4. Man får seminariekort på bokmässan i Göteborg och kan lyssna på intressanta människor som säger intressanta saker. 5. Man tjänar skitlagom mycket pengar. 6. Ingen chef. 7. Kan sova länge. 8. Får ha skrivarläger i Halland. Osv.
Nackdelar? Jamen man blir ju gärna självupptagen och skrytsam.
Kul att ni ska ha återträff! Jag kan inte komma tyvärr. Men 14 november ska jag göra nåt på bibblan i Halmstad, då kanske jag får träffa nån av er?!
Önskar allt gott!
Per
får jag rekommendera värsta schyssta yrket: Författare.
Fördelar: 1. Man får åka till Istanbul och träffa andra författare och trevliga turkar och gå på basaren och se sevärdheterna och segla på Bosporen och äta underbar mat på trånga och trivsamma restauranger. 2. Man kan sitta i i Kavalla, Grekland och skriva bara skriva i tre veckor. 3. Man kan läsa bra recensioner av sin senaste bok i pressen. 4. Man får seminariekort på bokmässan i Göteborg och kan lyssna på intressanta människor som säger intressanta saker. 5. Man tjänar skitlagom mycket pengar. 6. Ingen chef. 7. Kan sova länge. 8. Får ha skrivarläger i Halland. Osv.
Nackdelar? Jamen man blir ju gärna självupptagen och skrytsam.
Kul att ni ska ha återträff! Jag kan inte komma tyvärr. Men 14 november ska jag göra nåt på bibblan i Halmstad, då kanske jag får träffa nån av er?!
Önskar allt gott!
Per
lördag 20 oktober 2007
om allt det där som inte rör krusbär.
jag tror att jag har tappat kontakten.
inte med er men livet.
min hjärna ser bortom alla hyreshus och nattljus och krusbärsgula höstlöv. blev det några krusbär i år förresten? jag tror aldrig att jag smakade något. kanske för att jag aldrig riktigt tyckt om krusbär. men det hade väl varit kul ändå. kul om någon frågade typ. om jag ville smaka. kul att tacka nej och säga
jag gillar inte krusbär
(eller kanske bara hålla käft och trycka i mig krusbäret ändå och koncentrera mig på att inte se konstig ut så mycket att de frågar men lilla vän hur det är fatt.)
världen är inte intressant. I'll erase it right away. om jag bara kunde.
det fanns så många spår i mitt huvud som jag hade velat följa.
men vi slutade där vi gjorde och jag undrar om
vi ens var någonting egentligen eller om jag bara var så insnärjd i de där spåren att jag inte brydde mig om att kolla efter något annat. jag vet inte hur länge jag har levt och tänkt att
I MORGON BLIR DET BÄTTRE
flera år nu. jag hade velat fortsätta de där åren på ett eller flera av de där spåren. jag hade velat leva lycklig och hel och älskad och allt skit.
sorg föder poesi men
vad är jag, som kan sammanfoga ett par krumelurer, om jag inte är lycklig?
jag ser på mina ben och mina lakan och allting blir inhumaniskt. sådana kontraster.
världen och verkligheten blir en leksaksvärld. Världen Jr.
Min drömvärld är så mycket kraftigare. Varför skulle inte den kunna vara verklig? jag har glömt bort varför vi egentligen finns. har glömt bort allt sådant där om människan som vi lär oss varje dag i skolan och i samtal och på TV och i alla hundra tusen femtioelva låttexter. sånt där om krusbär och musik och komedier med Julia Roberts. jag har glötm bort. jag har tappat kontakten. inte med er men livet.
inte med er men livet.
min hjärna ser bortom alla hyreshus och nattljus och krusbärsgula höstlöv. blev det några krusbär i år förresten? jag tror aldrig att jag smakade något. kanske för att jag aldrig riktigt tyckt om krusbär. men det hade väl varit kul ändå. kul om någon frågade typ. om jag ville smaka. kul att tacka nej och säga
jag gillar inte krusbär
(eller kanske bara hålla käft och trycka i mig krusbäret ändå och koncentrera mig på att inte se konstig ut så mycket att de frågar men lilla vän hur det är fatt.)
världen är inte intressant. I'll erase it right away. om jag bara kunde.
det fanns så många spår i mitt huvud som jag hade velat följa.
men vi slutade där vi gjorde och jag undrar om
vi ens var någonting egentligen eller om jag bara var så insnärjd i de där spåren att jag inte brydde mig om att kolla efter något annat. jag vet inte hur länge jag har levt och tänkt att
I MORGON BLIR DET BÄTTRE
flera år nu. jag hade velat fortsätta de där åren på ett eller flera av de där spåren. jag hade velat leva lycklig och hel och älskad och allt skit.
sorg föder poesi men
vad är jag, som kan sammanfoga ett par krumelurer, om jag inte är lycklig?
jag ser på mina ben och mina lakan och allting blir inhumaniskt. sådana kontraster.
världen och verkligheten blir en leksaksvärld. Världen Jr.
Min drömvärld är så mycket kraftigare. Varför skulle inte den kunna vara verklig? jag har glömt bort varför vi egentligen finns. har glömt bort allt sådant där om människan som vi lär oss varje dag i skolan och i samtal och på TV och i alla hundra tusen femtioelva låttexter. sånt där om krusbär och musik och komedier med Julia Roberts. jag har glötm bort. jag har tappat kontakten. inte med er men livet.
onsdag 17 oktober 2007
Sömnlös natt
framtida samtal i skallen
gör att kudden känns obekväm
-
kansliet
ringer
nej
fick inte
fullbokat
-
ledsen
gråter
meddelar rektor
philip
p ska ringa j b
-
jag klarar inte mer hit och dit
velande
och tvivel
-
får jag följa med eller inte för fan
nästan irritation
trött på att hjärtat åker lift kebnekaise för att sedan
falla handlöst
med händerna framför ansiktet
seendes mörkret där nere
/IWS
framtida samtal i skallen
gör att kudden känns obekväm
-
kansliet
ringer
nej
fick inte
fullbokat
-
ledsen
gråter
meddelar rektor
philip
p ska ringa j b
-
jag klarar inte mer hit och dit
velande
och tvivel
-
får jag följa med eller inte för fan
nästan irritation
trött på att hjärtat åker lift kebnekaise för att sedan
falla handlöst
med händerna framför ansiktet
seendes mörkret där nere
/IWS
tisdag 16 oktober 2007
mycket bra dag
kollade first classen
fick åka med
jag fick!
tycker du är en mycket rar elev och har ändrat mig. du får lov att åka med
made my day very much
log från ena örat till det andra
såg sen han
men det gick över
jag gick förbi och vidare
de andra förstod ingenting
ville inte låta de ta ner min glädje
som pulsade genom ådrorna
leendet blandades med tårar
hallandsåsen med klassen
45 minuter
36 långtradare
bara män
kom fram
filmfrågor
avslutades med tipspromenad
och automatchokladvatten
sen hem hörlurar i taket
så hör jag att
stureplansprofilerna får fyra års fängelse
då deras sms visat tydligt att de var medvetna om att de gjorde något otillbörligt
hennes telefonsamtal till akuten då hon gång på gång sa att hon blivit våldtagen och var helt uppriven
då läkarundersökningen visar att hon hade skador över hela kroppen och i underlivet
självklart kommer domen att överklagas hävdar de dömdas advokater
det hindrar inte mig från att le
¨på riktigt
för andra gången på ett tag
/IWS
fick åka med
jag fick!
tycker du är en mycket rar elev och har ändrat mig. du får lov att åka med
made my day very much
log från ena örat till det andra
såg sen han
men det gick över
jag gick förbi och vidare
de andra förstod ingenting
ville inte låta de ta ner min glädje
som pulsade genom ådrorna
leendet blandades med tårar
hallandsåsen med klassen
45 minuter
36 långtradare
bara män
kom fram
filmfrågor
avslutades med tipspromenad
och automatchokladvatten
sen hem hörlurar i taket
så hör jag att
stureplansprofilerna får fyra års fängelse
då deras sms visat tydligt att de var medvetna om att de gjorde något otillbörligt
hennes telefonsamtal till akuten då hon gång på gång sa att hon blivit våldtagen och var helt uppriven
då läkarundersökningen visar att hon hade skador över hela kroppen och i underlivet
självklart kommer domen att överklagas hävdar de dömdas advokater
det hindrar inte mig från att le
¨på riktigt
för andra gången på ett tag
/IWS
Tjolahoppsan!
Äntligen har jag lyckats komma på användarnamnet, vet inte hur många miljoner gånger jag försökt utan att komma in, och jag har ju inte orkat anstränga mig för att kolla i blocket där jag skrev ner allting svart på vitt heller, nej, det är ju så jobbigt!
Väntat på en klasskompis i snart 2 timmar, vi skall till stan och göra ett reportage om ekologiska kläder till Punkt (vår skoltidning) men det verkar inte som att hon har tänkt komma... Väntar troget eftersom jag ändå inte har någonting annat för mig.
Hur är det annars med er allihopa? Det är 2 månader sedan lägret och snart har vi ju återträff! Kommer folket?? Skall jag vara ärlig har jag inte bestämt mig ännu, men jag lär säkert dyka upp eftersom det alltid brukar sluta med det... :P
Japps, nu fick jag sms så jag måste dra när jag äntligen hittat hit, men men sånt är livet.
Ha det bra allihop!
/Emma*
Väntat på en klasskompis i snart 2 timmar, vi skall till stan och göra ett reportage om ekologiska kläder till Punkt (vår skoltidning) men det verkar inte som att hon har tänkt komma... Väntar troget eftersom jag ändå inte har någonting annat för mig.
Hur är det annars med er allihopa? Det är 2 månader sedan lägret och snart har vi ju återträff! Kommer folket?? Skall jag vara ärlig har jag inte bestämt mig ännu, men jag lär säkert dyka upp eftersom det alltid brukar sluta med det... :P
Japps, nu fick jag sms så jag måste dra när jag äntligen hittat hit, men men sånt är livet.
Ha det bra allihop!
/Emma*
måndag 15 oktober 2007
jag vill också vara onormal, inte abnormal
När jag mår dåligt vill jag vara ifred
Men jag gråter mer om jag hamnar i motsatsen
nu kom de hit också
byter mellan fönstrena
På de flesta skolor finns elevråd
så även på denna skola
som jag vandrar omkring i om kvällarna
planlös ångest
varvas med diverse känslor beroende på vad de andra karaktärerna på spelplanen orsakar för problem
med sina handlingar
och butterflyformuleringar
jag är med i denna styrelse
en resa dök upp
jag med mina stora ögon väldigt små att upptäcka ondska med
såg lappen som sakta sjönk till marken
information som jag spred vidare till de andra
som jag vanligtvis tycker om
De får åka
inte jag
ojojoj vad mitt paranoida tyckasyndommig jag får vatten på sin kvarn
två har hoppat av
några som brytt sig
jag har brytt mig
fyra aktiva kvar -någotsånär
tre får åka
gissa vem som på morgonmötet får sitta och lyssna på deras
men då får jag ta med datorn
då kan vi dela
tänk 17 timmar
vi får väl sovkupe
jag måste ta med massa godis
får göra matteprovet på tisdag
då åker vi på torsdag
när går tåget
jag kan säga att jag är väldigt nojig när det gäller tåg
vi får vara där minst en kvart innan
skratt leenden varma blickar ojvadvikommerattharoligt
och så mitt i allt hör jag en röst
vad jobbigt det måste va
jag tycker synd om dig
tack
det hjälper lite
men mest åt det där nu rinner tårarna bara ännu mer hållet
ont i magen för resten av den dan
vill stänga av
titta på teve
vad som helst som inte är jag
På väg därifrån ser jag en vägg med planscher
om mer verkliga
för mig
situationer
övergrepp
alkoholism
psykisk misshandel
misshandel
handikappade föräldrar
osvosvosv
min blick bränner dig till aska var en fin formulering
som jag känner igen mycket väl
jag vill också ha normala problem
nu har de gått
martin säger tja
vem är martin? daniel
störmig
vad många tack får mig lite att le iaf
kanske därför jag gjorde det från första början
att man aldrig får vara ifred
aldrig snälla som stör
bara elaka med sina attribut
till martin: iaf måste dra nu (engelska)
ha de bra om du är snäll
/IWS
Men jag gråter mer om jag hamnar i motsatsen
nu kom de hit också
byter mellan fönstrena
På de flesta skolor finns elevråd
så även på denna skola
som jag vandrar omkring i om kvällarna
planlös ångest
varvas med diverse känslor beroende på vad de andra karaktärerna på spelplanen orsakar för problem
med sina handlingar
och butterflyformuleringar
jag är med i denna styrelse
en resa dök upp
jag med mina stora ögon väldigt små att upptäcka ondska med
såg lappen som sakta sjönk till marken
information som jag spred vidare till de andra
som jag vanligtvis tycker om
De får åka
inte jag
ojojoj vad mitt paranoida tyckasyndommig jag får vatten på sin kvarn
två har hoppat av
några som brytt sig
jag har brytt mig
fyra aktiva kvar -någotsånär
tre får åka
gissa vem som på morgonmötet får sitta och lyssna på deras
men då får jag ta med datorn
då kan vi dela
tänk 17 timmar
vi får väl sovkupe
jag måste ta med massa godis
får göra matteprovet på tisdag
då åker vi på torsdag
när går tåget
jag kan säga att jag är väldigt nojig när det gäller tåg
vi får vara där minst en kvart innan
skratt leenden varma blickar ojvadvikommerattharoligt
och så mitt i allt hör jag en röst
vad jobbigt det måste va
jag tycker synd om dig
tack
det hjälper lite
men mest åt det där nu rinner tårarna bara ännu mer hållet
ont i magen för resten av den dan
vill stänga av
titta på teve
vad som helst som inte är jag
På väg därifrån ser jag en vägg med planscher
om mer verkliga
för mig
situationer
övergrepp
alkoholism
psykisk misshandel
misshandel
handikappade föräldrar
osvosvosv
min blick bränner dig till aska var en fin formulering
som jag känner igen mycket väl
jag vill också ha normala problem
nu har de gått
martin säger tja
vem är martin? daniel
störmig
vad många tack får mig lite att le iaf
kanske därför jag gjorde det från första början
att man aldrig får vara ifred
aldrig snälla som stör
bara elaka med sina attribut
till martin: iaf måste dra nu (engelska)
ha de bra om du är snäll
/IWS
fredag 12 oktober 2007
Kulturvecka i Varberg!
Hej alla glada!
I Varberg närmar sig kulturveckan med stormsteg! För första gången tycker vi att en kultur dag/natt inte är tillräckligt. Vi behöver en hel vecka!
Kolla in vad som händer på på www.kulturochspa.se.
Bland annat spelar en bunt electronicaband på biblioteket på torsdagen (varav ett har medlemmar från Halmstad).
Annars känns det som att det är höst! Tur att vi snart har återträff, så man kan glömma eländet!
Ha en underbar helg!!!
/P
I Varberg närmar sig kulturveckan med stormsteg! För första gången tycker vi att en kultur dag/natt inte är tillräckligt. Vi behöver en hel vecka!
Kolla in vad som händer på på www.kulturochspa.se.
Bland annat spelar en bunt electronicaband på biblioteket på torsdagen (varav ett har medlemmar från Halmstad).
Annars känns det som att det är höst! Tur att vi snart har återträff, så man kan glömma eländet!
Ha en underbar helg!!!
/P
torsdag 11 oktober 2007
helgon
gud vad jag är osäker på mig själv. det här skrev jag idag i min dagbok på helgon
grattar folk
invecklingssamtal med mor och mentor
stickad gul tröja
stör mig på smink smink klet kladd klut
högskoleprovetsamtal med (in)kompetent syo
söttvåa
söttrea
funderar på att byta projektarbete
funderar på gräsklippning imorgon
filosofireflexion som han stavar det
alica vill ha kvar
ont i skon
hem sent
ska diska
grattar alla
oälskad
uppskattar dock skönhet
ont i huvet
igår ont i handen
ledsen.
röt till.
nu pratar jag inte med er
vände mig om och fortsatte samtalet
sicka cpbarn
hata sjöng de sen
sådär ojvadirriteradeviärmenvifårintesäganågotalltsåutbristerviiirriteradsång
xdr inte jag
jävla musikelever
skrikerstojarleveromlåterväsnas
mer ont i huvetkollar en gammal persons bilddagbok
tänk att jag trodde vi var vänner en gång
hur man lurar sig själv
funderar på film ikväll
sesam
diska
matte efter typ 14 sidor nu
ska klistra ihop planschen i historia som ju är gertruds liv = jag har ett STORT ansvar = måste bli perfekt och jag måste ju hämta bilden på henne men vågar inte fråga om tavlan
inte lönt att jobba imorgon sa jag igår
det tyckte jag verkligen
pengar vad är det? allt vi bryr oss om-det enda som inte spelar någon större roll är centralt idag
de jävlarna försöker få reda på vad jag funderar på
aldrig i livet tänker jag tyst/IWS
grattar folk
invecklingssamtal med mor och mentor
stickad gul tröja
stör mig på smink smink klet kladd klut
högskoleprovetsamtal med (in)kompetent syo
söttvåa
söttrea
funderar på att byta projektarbete
funderar på gräsklippning imorgon
filosofireflexion som han stavar det
alica vill ha kvar
ont i skon
hem sent
ska diska
grattar alla
oälskad
uppskattar dock skönhet
ont i huvet
igår ont i handen
ledsen.
röt till.
nu pratar jag inte med er
vände mig om och fortsatte samtalet
sicka cpbarn
hata sjöng de sen
sådär ojvadirriteradeviärmenvifårintesäganågotalltsåutbristerviiirriteradsång
xdr inte jag
jävla musikelever
skrikerstojarleveromlåterväsnas
mer ont i huvetkollar en gammal persons bilddagbok
tänk att jag trodde vi var vänner en gång
hur man lurar sig själv
funderar på film ikväll
sesam
diska
matte efter typ 14 sidor nu
ska klistra ihop planschen i historia som ju är gertruds liv = jag har ett STORT ansvar = måste bli perfekt och jag måste ju hämta bilden på henne men vågar inte fråga om tavlan
inte lönt att jobba imorgon sa jag igår
det tyckte jag verkligen
pengar vad är det? allt vi bryr oss om-det enda som inte spelar någon större roll är centralt idag
de jävlarna försöker få reda på vad jag funderar på
aldrig i livet tänker jag tyst/IWS
lördag 6 oktober 2007
Bang, bang, my baby shot me down.
[haiku]
Sken genom hösten
Du är min asfaltszebra
Olik allihop
Jag vet inte hur jag lever. Jag vågar inte tänka efter.
Det är så mycket jag inte vågar tänka på. Så mycket framtid, konsekvenser.
Och så mycket nu som jag bara väljer bort. Stänger av. Jag kan inte.
Föreställa mig. Vad gör jag när du svälter ihjäl?
Det har varit skola i en evighet. Nu är det prao. Jag ska ta hand om snorungar på min gamla låg- och mellanstadieskola. Se till att de inte slår varandra på rasterna. Berömma dem när de skriver S åt rätt håll. Hälla upp jordgubbskräm i stora glasskålar till mellanmål. (Själv tycker jag att fika låter bäst.)
Om jag skriver en mening så här, är det en fråga då?
- Mamma ko, pappa tjur, barn kalv. Vad heter djuret? Ko? Det är ju mammans namn?
- Om jordens dragningskraft hade upphört, hade vi seglat ut i rymden. Hade vi fortfarande seglat ut i rymden om ALL dragningskraft upphört, även från andra planeter/stjärnor? Då finns det ju ingenting som drar?
- Hur kan jag veta att andra människor tänker?
Till det att jag var en 10-11 år tog jag nästan för givet att andra människor inte tänkte som jag gjorde. Jag trodde att de bara tänkte så som jag tänkte vid vardagliga diskussioner, alltså när man pratar utan att riktigt tänka. Jag hade ju inte sett någonting annat. Hade sällan talat om tankar och känslor på riktigt med någon. Ingen hade talat om det med mig heller. Hade givetvis läst om andras tankar i böcker, hört om dem i från sommartalarna i P3 i bilradion om somrarna, men de var liksom kändisar och inga riktiga människor.
Jag kunde läsa långt innan skolan. På dagis vid mellanmålen (jag tycker fortfarande att fika låter bättre dock) satt jag och läste på baksidan av mjölkpaketen tills jag blev alldeles yr i huvudet. Och om kvällarna, när jag skulle sova, hade jag två stora böcker som jag satt och läste alldeles själv. Richard Scarys Äventyrsvärld tror jag att de hette. De handlade om Misse och Dagge och Flora Flodhäst och allt vad de hette. Jag hade som mål att en dag sträckläsa dem utan att somna. Tror inte att jag lyckades. De var längre än gudvetvad.
När jag började i ettan fick jag direkt den svåraste läsboken av min fröker Marita. Hon var en pigg, varm tjej med skrattrynkor och kort, blond frisyr som gillade folkdräkter. Den svåraste läsboken hette Leo. Den var gul. Jag gillade gult. Inte på kläder, inte på tapeter, inte på blommor. Men när vi spelade spel skulle jag alltid vara den gula spelpjäsen.
Jag blir så trött på vårt samhälle att jag knappt orkar bry mig. Inget förändras om jag bryr mig. Det blir caring in vain. HAR NI MÄRKT HUR OLIKT MAN BEHANDLAS I TILL EXEMPEL AFFÄRER OM MAN ÄR SNYGG RESPEKTIVE FUL? Eller är det bara jag som är paranoid och inbillar mig att kassörskorna ler extra mycket om mina kläder matchar?
RIGHT NOW:
- Har jag tillfällig Sparks-noja. THIS TOWN AIN'T BIG ENOUGH FOR THE BOTH OF US! <3>
- Har jag just sett på Kill Bill vol.2. Den är gudomligt redigerad.
- Har jag lust att shoppa sönder allt och alla.
Om man läser begynnelsebokstäverna i de tre raderna i min haiku med början på den andra raden, blir det dos. Dessutom kan man tillägga, att sken genom hösten i första raden både kan tolkas som någonting (någon) som lyser upp i höstmörkret, eller, med tanke på zebran i andra raden, rusar genom hösten (får hösten att susa iväg). Eller både och. :')
/Tove
fredag 5 oktober 2007
nu räcker det
"När börjar vi?"
"När slutar denna lektionen?"
"Får jag låna din pennvässare?"
"Hur gör man här?" "Hur ska jag tänka?"
"Hade vi gympa idag?"
"Vad ska vi göra på gympan?"
"Vad skrev du på fråga 3?"
"Vad blir det för mat?"
"När var det vi skulle....?"
"Var det nästa vecka vi hade matteprov?"
"Har du gjort läxan?"
"Var det samma dag eller dagen efter, vad hette sekreteraren, vilken dag var det?"
"Hur länge bodde han i bunkern?"
"Kan vi samarbeta; får jag skriva av dig?"
"Vad tycker du jag ska ha som rubrik?"
"Hur stavas enough?"
"Hur säger man....?
"När skulle det lämnas in?"
"Hade vi någon läxa?"
"Har du de där svenskapapprena?"
"Hon svarar inte längre, inte ens om man frågar vad ett plus ett är."
Jag är trött på att vara uppslagsbok och informationscentral, trött på att bli utnyttjad. Kanske är jag duktig i skolan... men jag vill vara människa också. Jag vill också prata om annat än skolan, skolan och skolan.
Lär er schemat någon gång, och svaren står ju där i boken. Vår lärare har precis förklarat det där, och det är INTE jag som är lärare här!
Egentligen har jag ingenting alls emot att hjälpa, men i alla andra situationer verkar jag knappt finnas. Varför berätta något för mig, varför bry sig om mig? Så då har jag ju inte så stor lust att dela med mig av det jag faktiskt kan, inte till de som inte bryr sig ett dugg om mig. Och det blir inte bättre av den höga ljudvolymen, pipljuden och mobilmusiken. Försöker göra mitt eget arbete i första hand...
Ingen vill sitta jämte mig men när det är något de vill veta kommer de minsann. På proven vill de plötsligt sitta nära...
Jag finns också, och jag är ingen bok!
"När slutar denna lektionen?"
"Får jag låna din pennvässare?"
"Hur gör man här?" "Hur ska jag tänka?"
"Hade vi gympa idag?"
"Vad ska vi göra på gympan?"
"Vad skrev du på fråga 3?"
"Vad blir det för mat?"
"När var det vi skulle....?"
"Var det nästa vecka vi hade matteprov?"
"Har du gjort läxan?"
"Var det samma dag eller dagen efter, vad hette sekreteraren, vilken dag var det?"
"Hur länge bodde han i bunkern?"
"Kan vi samarbeta; får jag skriva av dig?"
"Vad tycker du jag ska ha som rubrik?"
"Hur stavas enough?"
"Hur säger man....?
"När skulle det lämnas in?"
"Hade vi någon läxa?"
"Har du de där svenskapapprena?"
"Hon svarar inte längre, inte ens om man frågar vad ett plus ett är."
Jag är trött på att vara uppslagsbok och informationscentral, trött på att bli utnyttjad. Kanske är jag duktig i skolan... men jag vill vara människa också. Jag vill också prata om annat än skolan, skolan och skolan.
Lär er schemat någon gång, och svaren står ju där i boken. Vår lärare har precis förklarat det där, och det är INTE jag som är lärare här!
Egentligen har jag ingenting alls emot att hjälpa, men i alla andra situationer verkar jag knappt finnas. Varför berätta något för mig, varför bry sig om mig? Så då har jag ju inte så stor lust att dela med mig av det jag faktiskt kan, inte till de som inte bryr sig ett dugg om mig. Och det blir inte bättre av den höga ljudvolymen, pipljuden och mobilmusiken. Försöker göra mitt eget arbete i första hand...
Ingen vill sitta jämte mig men när det är något de vill veta kommer de minsann. På proven vill de plötsligt sitta nära...
Jag finns också, och jag är ingen bok!
Darr på kroppen
Idag är det fredag
På fredagar har jag gympa
På gympan mår man sådär
Sådär mådde jag idag
Idag hade jag gympa
På gympan hade vi klättring
Jag provade lite utan sele, nådde någon meter
Med sele tittade jag
på andra med sele
Deras rumpor svällde mellan selen
och deras ben darrade
Med selen var det lättare,
jag nådde det låga vita
Jag darrade mycket våldsamt
Folk hejade på
jasåsåpass
tänkte jag medans jag tittade ner och skrek och tittade upp och svettades och darrade ännu mer och försökte sträcka mig och darrade och händerna spändes så jag höll om knoppen med bara fingrarna det bultade våldsamt i kroppen och i halsen gjorde det plöstligt väldigt ont såndär ache man får när man har sprungit det fortsate man kan 1000meter jag tryckte mig in mot väggen cirka fyra fem meter upp i luften tittade ner skrek ch kunde inte hur mycket jag än försökte böja handen för att kunna ta ett ordentligt grepp för att lyfta kroppen så jag kunde nå den andra knoppen med foten så jag kunde nå det höga vita
men det vita är bra sa hon där nere som med selen runt sig skulle komma att hålla uppe min vikt några sekunder efter jag sa ja till att ta ner mig
när jag kom ner darrade min ben i omgångar men ontet i halsen bestod ganska länge. Jag klättrade från tolvtillhalvett eftersom jag var försenad eftersom jag fick ta bussen själv eftersom när jag frågade i matkön hur mina kära klasskamrater ni andra ska ta er dit svarade personen med bil blixtsnabbt detärfullt så jag itne skulle få för mig något, som att jag finns till exempel
det är lugnt tänkte jag och ursäktade mig och sa att nejnej jag ska ta bussen men vet ni vilken buss man ska ta då då sa de något rått jag inte kommer ihåg
idag tog de mitt äpple och päron . jag tog tillbaka päronet och halvröt till nu får ni fan lägga av era jävla cp ungar tror jag i efterhand att jag utbrast - jag är inte säker. är så trött på att aldrig få vara i fred. inte fan tar jag deras jävla äpplenom de inte lägger av snart
jag tog bussen tillbaka . väntade några minuter eller så.
mer och mer sitter jag ensam på bussar
fast inte ensam
jag läser ju
nu är klockan mycket
jag har fortfarande ont i halsen
jag darrar lite
jag tycker inte om vissa delar av den här verkligheten som att många är så elaka till exempel eller att andra är ännu elakare eller att andra är elaka genom att hålla med andra elaka
jag undrade om de skulle se på mig att jag är svag för att jag darrade så mycket
deras ögon var bra undrande när de kom ner. iaf mina fienders. så som den gången jag skrek slut på mig själv. då blir de rädda. de fega jävlarna.
/IWS
På fredagar har jag gympa
På gympan mår man sådär
Sådär mådde jag idag
Idag hade jag gympa
På gympan hade vi klättring
Jag provade lite utan sele, nådde någon meter
Med sele tittade jag
på andra med sele
Deras rumpor svällde mellan selen
och deras ben darrade
Med selen var det lättare,
jag nådde det låga vita
Jag darrade mycket våldsamt
Folk hejade på
jasåsåpass
tänkte jag medans jag tittade ner och skrek och tittade upp och svettades och darrade ännu mer och försökte sträcka mig och darrade och händerna spändes så jag höll om knoppen med bara fingrarna det bultade våldsamt i kroppen och i halsen gjorde det plöstligt väldigt ont såndär ache man får när man har sprungit det fortsate man kan 1000meter jag tryckte mig in mot väggen cirka fyra fem meter upp i luften tittade ner skrek ch kunde inte hur mycket jag än försökte böja handen för att kunna ta ett ordentligt grepp för att lyfta kroppen så jag kunde nå den andra knoppen med foten så jag kunde nå det höga vita
men det vita är bra sa hon där nere som med selen runt sig skulle komma att hålla uppe min vikt några sekunder efter jag sa ja till att ta ner mig
när jag kom ner darrade min ben i omgångar men ontet i halsen bestod ganska länge. Jag klättrade från tolvtillhalvett eftersom jag var försenad eftersom jag fick ta bussen själv eftersom när jag frågade i matkön hur mina kära klasskamrater ni andra ska ta er dit svarade personen med bil blixtsnabbt detärfullt så jag itne skulle få för mig något, som att jag finns till exempel
det är lugnt tänkte jag och ursäktade mig och sa att nejnej jag ska ta bussen men vet ni vilken buss man ska ta då då sa de något rått jag inte kommer ihåg
idag tog de mitt äpple och päron . jag tog tillbaka päronet och halvröt till nu får ni fan lägga av era jävla cp ungar tror jag i efterhand att jag utbrast - jag är inte säker. är så trött på att aldrig få vara i fred. inte fan tar jag deras jävla äpplenom de inte lägger av snart
jag tog bussen tillbaka . väntade några minuter eller så.
mer och mer sitter jag ensam på bussar
fast inte ensam
jag läser ju
nu är klockan mycket
jag har fortfarande ont i halsen
jag darrar lite
jag tycker inte om vissa delar av den här verkligheten som att många är så elaka till exempel eller att andra är ännu elakare eller att andra är elaka genom att hålla med andra elaka
jag undrade om de skulle se på mig att jag är svag för att jag darrade så mycket
deras ögon var bra undrande när de kom ner. iaf mina fienders. så som den gången jag skrek slut på mig själv. då blir de rädda. de fega jävlarna.
/IWS
torsdag 4 oktober 2007
tisdag 25 september 2007
Lystring lystring!
Ang. sov platsen hemma hos mig. Den är (antagligen) tagen av...."trumslag"...Karin!, fast kanske får plats med någon mer? Har du inte hittat någon plats och verkligen behöver en? Hör av er till mig i så fall, det går nog att lösa på något sätt eller vis.
Kram kram alla goa och glada!
/Lena
Kram kram alla goa och glada!
/Lena
Halmstad, here we come!
Som vi trodde är det helt OK att låta varbergare åka bil med oss.
De varbergare/falkenbergare som kan, vill och vågar, åka till/från Halmstad med P&I kan väl mejla mig (Pär).
/P
De varbergare/falkenbergare som kan, vill och vågar, åka till/från Halmstad med P&I kan väl mejla mig (Pär).
/P
måndag 24 september 2007
Vi möts igen...
Jag och Ingrid kommer att köra bil från och tillbax till Varberg. Det kan vara så att vi inte får ta med passagerare i bilen, men vi håller på och undersöker saken (kommunens jurist är inkopplad). Detta är givetvis fantastiskt löjligt på sitt sätt, men jag har en känsla av att det kommer att lösa sig.
Detta gör att varbergare och ev. falkenbergare kan lifta med oss.
Mer info kommer när juristen juristat färdigt...
Live long and prosper...
/P
Detta gör att varbergare och ev. falkenbergare kan lifta med oss.
Mer info kommer när juristen juristat färdigt...
Live long and prosper...
/P
Hej hallå!
Har alla fått brev nu? :)
Tävlingen är avgjord! Jessika och Zabina har varsin tröja att vänta!
Zabina hade extra enkelt att gissa vem det var på bilden - det var ju hon! :)
Jag har svarat på lite frågor som dykt upp i tidigare inlägg genom att kommentera, så ta en titt längre ner!
Om det skulle krisa med övernattning kan jag tipsa om att det går ett tåg från Halmstad vid nio på kvällen 31 oktober som når ända fram till Göteborg och mellanlandar i Fbg, Vbg och K-backa!
Fler frågor? Maila eller ring mig. Eller lägg till mig på Msn unga.vuxna@hotmail.com
Tjingeling!
/Anna
Tävlingen är avgjord! Jessika och Zabina har varsin tröja att vänta!
Zabina hade extra enkelt att gissa vem det var på bilden - det var ju hon! :)
Jag har svarat på lite frågor som dykt upp i tidigare inlägg genom att kommentera, så ta en titt längre ner!
Om det skulle krisa med övernattning kan jag tipsa om att det går ett tåg från Halmstad vid nio på kvällen 31 oktober som når ända fram till Göteborg och mellanlandar i Fbg, Vbg och K-backa!
Fler frågor? Maila eller ring mig. Eller lägg till mig på Msn unga.vuxna@hotmail.com
Tjingeling!
/Anna
Nu har nog engelskan börjat II
den här dikten är skriven nerifrån och upp
orden tar för mycket plats
har ingen mening
orden tar för mycket plats
har ingen mening
kontraster
världens längst håltimme eller kalla det lunch
glittriga silverstrumpor i silverskor
med rosett på
grå kappa eller vitsvartomvartannat
grå kappa eller vitsvartomvartannat
silverrosett i håret som tappat i etapper
silverring tajtblå jeans knappiké \brun
bokmässa fick nilssons nya
har inte hunnit läsa
har inte hunnit läsa
bara bläddra lite
måste läsa klart min pågående
först
för jag är en flikka av rutiner /av stål
skrivkramp låter lite fel
för om det är något vi alla
skrivare har fått av det hela
så är det knasig skrivlust
man behöver alltid anteckningsblock
jag behöver öva på att våga skriva
fult och fel
Extistentiella frågor är väldigt allvarliga. Jag menar
när man läser, varkommerviifrånvarförfinnsjag osv
i någon sliten lärobok från 70talet förstår man inte
innebörden. Innebörden är ju för fan terrifying
/IWS
söndag 23 september 2007
England här komemr jag!XD
Moaahaha! På torsdag smäller det för då sätter jag mig på plantet och åker över till England! wiiii!!! Så fet bra!XDså fett kul!XD
/Kajm Zabina
/Kajm Zabina
Inneboende sökes!
Nu är det så här att snart är höstlovet här, och då kan det bli lite ensamt...Men jag har kommit på en briljant idé! Varför inte bjuda hem en person som kan bo hos mig någon dag? Så nu är det så här, jag söker någon trevlig person som skulle vilja bo hos mig och min familj (Mamma och bror). Säng, eller i alla fall madrass finns, och maten den står i...kylskåpet?
Det datumet jag tänkte mig var 31 oktober till 1 november. Men passar något annat datum bättre så säg till!
Sen till sist, du som jag söker ska vara glad, trevlig och framåt! Och gärna ha varit under 11/8 till 15/8 på ett Skrivarläger i Katrineberg. Stämmer det in på dig? Hör av dig till mig då!
Kramar Lena.
(Min mejladress finns på pappret i det "stora" brevet)
Det datumet jag tänkte mig var 31 oktober till 1 november. Men passar något annat datum bättre så säg till!
Sen till sist, du som jag söker ska vara glad, trevlig och framåt! Och gärna ha varit under 11/8 till 15/8 på ett Skrivarläger i Katrineberg. Stämmer det in på dig? Hör av dig till mig då!
Kramar Lena.
(Min mejladress finns på pappret i det "stora" brevet)
ÅNEJ
Det finns ett litet, litet knytt. Ett knytt som var väldigt smått och som tyvärr inte kommer att befinna sig i Sagorummet på Halmstads Stadsbibliotek den 31 oktober. Knyttet heter Tove och kommer att sitta uppflugen i någon fönsterkarm på något hotell i utkanten av Barcelona (eller möjligen inne på någon rökig restuarant eller ute i den friska nattluften, fylld av månvindar och syrsesång). Men på Stadsbiblioteket kommer hon inte att vara. Gny. :'(
Jaja, varken jag eller ni försvinner ju (JO)
Det finns ju andra tillfällen och så (NÄ)
Och jag skall se till att skriva frekvent i bloggen som komplement för hela köret :)
Så vad händer?
Tja, jag var nere i Lund igår. Och idag var jag ute och sprang igen. Jag har ökat tempot rejält på min 1200metersslinga nu. Duktiga mig.
Sedan bakade jag mintchokladmuffins med chokladsåsfyllning (som dock typ... försvann sen) och såg på Babel. Redigt bra film. Dumt nog hade subtitlesarna försvunnit på andra delen, så jag fick se halva utan svensk översättning... Helt okay när de snackar amerikanska, javisst, men när araberna börjar blir det litet... krångligare... Som tur är, har jag redan sett filmen innan. Min favoritkaraktär är naturligtvis den dövstumma, japanska tonårsflickan!
Dessutom har jag läst en gammal skönhetsbok från typ 60-talet från pärm till pärm, haha! Den var proppfull av uttryck såsom "dagens ungdom" och upprepade meningar om hur denna tenderar att lägga make-upen liksom de gamla indianernas krigsmålningar. Enligt nämnda bok skall man också tvätta håret en gång var tionde dag. Där ser man.
Söndag kväll. Ånej. Måndag morgon? Ånejånej. Skola? Ånejånejånej.
Nej nej nej. Jag orkar inte. Inte nu. Åååå neeej.
Och skippar jag det nu, blir det dubbelt så jobbigt sedan.
Neeeeeej. Å.
Det blir bara gåruntochhållamaskenochlepåderättaställenaochlåtsassomattallatyckeromen.
Och att man tycker om alla.
Å nej.
(Sesam? Å JA!)
Jag skriver en novell om äppelmos.
/Tove
Jaja, varken jag eller ni försvinner ju (JO)
Det finns ju andra tillfällen och så (NÄ)
Och jag skall se till att skriva frekvent i bloggen som komplement för hela köret :)
Så vad händer?
Tja, jag var nere i Lund igår. Och idag var jag ute och sprang igen. Jag har ökat tempot rejält på min 1200metersslinga nu. Duktiga mig.
Sedan bakade jag mintchokladmuffins med chokladsåsfyllning (som dock typ... försvann sen) och såg på Babel. Redigt bra film. Dumt nog hade subtitlesarna försvunnit på andra delen, så jag fick se halva utan svensk översättning... Helt okay när de snackar amerikanska, javisst, men när araberna börjar blir det litet... krångligare... Som tur är, har jag redan sett filmen innan. Min favoritkaraktär är naturligtvis den dövstumma, japanska tonårsflickan!
Dessutom har jag läst en gammal skönhetsbok från typ 60-talet från pärm till pärm, haha! Den var proppfull av uttryck såsom "dagens ungdom" och upprepade meningar om hur denna tenderar att lägga make-upen liksom de gamla indianernas krigsmålningar. Enligt nämnda bok skall man också tvätta håret en gång var tionde dag. Där ser man.
Söndag kväll. Ånej. Måndag morgon? Ånejånej. Skola? Ånejånejånej.
Nej nej nej. Jag orkar inte. Inte nu. Åååå neeej.
Och skippar jag det nu, blir det dubbelt så jobbigt sedan.
Neeeeeej. Å.
Det blir bara gåruntochhållamaskenochlepåderättaställenaochlåtsassomattallatyckeromen.
Och att man tycker om alla.
Å nej.
(Sesam? Å JA!)
Jag skriver en novell om äppelmos.
/Tove
(ursäkta, men jag orkar faktiskt inte komma på någon rubrik just nu, jag vill återgå till min synnerligen intressanta sysselsättning)
Detsamma gäller för mig, någon som kan inhysa en liten sak som jag på den tjugoåttonde årsdagen av mordet på Lily och James Potter (gissa vilken bok jag läser! =P), eller dagen även kallad Halloween? Vill också passa på att fråga om det tillkommer några kostnader, som mat eller liknande?
/K
/K
*rullar runt*
WiiiÅterträff!! *rullar runt på marken*
Någon som har ett hörn ledigt till mig?O.o Jag tar inte mycket plats! Men kan ha mig i en fack i någonstans!XD
Kjamizz Zabina
Någon som har ett hörn ledigt till mig?O.o Jag tar inte mycket plats! Men kan ha mig i en fack i någonstans!XD
Kjamizz Zabina
lördag 22 september 2007
Nu, okej inte nu, Snart, okej kanske inte så jätte snart, men ändå .
WUNDERBART!
Äntligen , iwwh , så glad.
Nu, okej , snart men ändå.
Jag lever på ordet snart, försöker igf.
Om jag har räknat rätt är det 40 dagar kvar, kanske 39? 0_o
Det är snart. Igf om man räknar som jag .
Men , problem ... Problem .
31 oktober , lov har jag för mig.
Underbart.
Sova? Njaa... inte lika bra där .
Så, någon som har en säng över någon stands kanske ?
Dålig ekonomi, som knappt täcker resan dit, med andra ord omöjligt att sova på vandrahem lr hotell...
Sängplats över? Jag kan sova på golv, soffa, vad som helst .
Äntligen , iwwh , så glad.
Nu, okej , snart men ändå.
Jag lever på ordet snart, försöker igf.
Om jag har räknat rätt är det 40 dagar kvar, kanske 39? 0_o
Det är snart. Igf om man räknar som jag .
Men , problem ... Problem .
31 oktober , lov har jag för mig.
Underbart.
Sova? Njaa... inte lika bra där .
Så, någon som har en säng över någon stands kanske ?
Dålig ekonomi, som knappt täcker resan dit, med andra ord omöjligt att sova på vandrahem lr hotell...
Sängplats över? Jag kan sova på golv, soffa, vad som helst .
Förlåt!
Jag skäms. Väldigt mycket. Jag har inte skrivit en endaste rad i bloggen. Föränn nu. Förlåt!!! Jag har varit inne här flera gånger och kollat era bloggar, men själv kunde jag inte hitta texten "skriv blogg". Tack vare Karin kan jag nu också vara medoch skriva:) Sen hra jag sökt i hela mitt rum efter pappret med allas epostadresser...Borta. Hoppas ni har det bra allihopa i alla fall. Återträff måste det ju bli! Vi ses ;) //Becka
fredag 21 september 2007
Ett brev ! ! !
Det kom ett stort brev idag
till MIG!
Undrar om det var någon annan som också fick det... ?
Troligen inte, nej. Jag var nog ensam om det. (säkert)
Tiden går sedan vi träffades. Allting förändras och ja, ibland vet man inte riktigt vart man har sig själv. Det blir liksom förvirrat och helst av allt skulle man bara vilja fly... Men det går ju inte alltid. Och kanske det är bra... Man lär förhoppningsvis sig något.
I skolan matas man med hur Festis (drycken) blev en succé genom att ändra utseende likt Absolutflaskan och hur uttrycket "kill your darlings" förstör ens underbart vackra och professionella meningar...
Blir alltid så glad när Thomas hälsar på en, det är ju inte alla andra lärare som kommer ihåg vem jag är trots att jag ständigt befinner mig på deras lektioner och faktiskt inte på en enda utav hans... Ibland önskar jag att jag hade lika lätt för att prata som honom, munnen blir alltför ofta som en mussla och orden, ja de försvinner långt långt bort...
Ni får ha det bra allihopa!
/Emma*
Prenumerera på:
Inlägg (Atom)
