fredag 5 oktober 2007

Darr på kroppen

Idag är det fredag
På fredagar har jag gympa
På gympan mår man sådär
Sådär mådde jag idag
Idag hade jag gympa
På gympan hade vi klättring
Jag provade lite utan sele, nådde någon meter
Med sele tittade jag
på andra med sele
Deras rumpor svällde mellan selen
och deras ben darrade
Med selen var det lättare,
jag nådde det låga vita
Jag darrade mycket våldsamt
Folk hejade på
jasåsåpass
tänkte jag medans jag tittade ner och skrek och tittade upp och svettades och darrade ännu mer och försökte sträcka mig och darrade och händerna spändes så jag höll om knoppen med bara fingrarna det bultade våldsamt i kroppen och i halsen gjorde det plöstligt väldigt ont såndär ache man får när man har sprungit det fortsate man kan 1000meter jag tryckte mig in mot väggen cirka fyra fem meter upp i luften tittade ner skrek ch kunde inte hur mycket jag än försökte böja handen för att kunna ta ett ordentligt grepp för att lyfta kroppen så jag kunde nå den andra knoppen med foten så jag kunde nå det höga vita
men det vita är bra sa hon där nere som med selen runt sig skulle komma att hålla uppe min vikt några sekunder efter jag sa ja till att ta ner mig
när jag kom ner darrade min ben i omgångar men ontet i halsen bestod ganska länge. Jag klättrade från tolvtillhalvett eftersom jag var försenad eftersom jag fick ta bussen själv eftersom när jag frågade i matkön hur mina kära klasskamrater ni andra ska ta er dit svarade personen med bil blixtsnabbt detärfullt så jag itne skulle få för mig något, som att jag finns till exempel
det är lugnt tänkte jag och ursäktade mig och sa att nejnej jag ska ta bussen men vet ni vilken buss man ska ta då då sa de något rått jag inte kommer ihåg
idag tog de mitt äpple och päron . jag tog tillbaka päronet och halvröt till nu får ni fan lägga av era jävla cp ungar tror jag i efterhand att jag utbrast - jag är inte säker. är så trött på att aldrig få vara i fred. inte fan tar jag deras jävla äpplenom de inte lägger av snart
jag tog bussen tillbaka . väntade några minuter eller så.
mer och mer sitter jag ensam på bussar
fast inte ensam
jag läser ju
nu är klockan mycket
jag har fortfarande ont i halsen
jag darrar lite
jag tycker inte om vissa delar av den här verkligheten som att många är så elaka till exempel eller att andra är ännu elakare eller att andra är elaka genom att hålla med andra elaka
jag undrade om de skulle se på mig att jag är svag för att jag darrade så mycket
deras ögon var bra undrande när de kom ner. iaf mina fienders. så som den gången jag skrek slut på mig själv. då blir de rädda. de fega jävlarna.
/IWS

Inga kommentarer: