lördag 18 augusti 2007

Sommar natt

"Sommar natt, jag svävar fram i mörkret aha! sommar natt!"

Nu är lovet slut
Skolan på måndag ska börja
Men livet är rätt bra ändå
Fast lägret jag saknar

// Zed

Minnen för livet

Läser kollar på bilder om vartannat, vill inte glömma. Det tror jag inte att jag kommer heller, det är minnen för livet. Vissa kommer att blekna. Men många kommer att finnas kvar.

Kram kram skumbanan
Madeleine

fredag 17 augusti 2007

Och alla dessa bilder

Ser alla framför mig. Hör alla skratt. Hör alla samtal, allvarliga likaväl som glada. Alla ord, alla dikter, alla texter snurrar runt i mitt huvud.Hör tystnaden.
Och alla dessa bilder. Som foton: där sitter en i fönstret, där lutar en huvudet mot bordet, där vandrar en i korridoren och tränar på sin text, där kutar en för livet runt pinnarna, där nuddar någon en annans fot, där tuggar någon på en sockerkaka, där har någon krupit upp i en fåtölj...
Så tydliga bilder.
Tänker på er alla
Mymmel

Tjoho! Jag kom in!

Yippie! Jag kan sitta här hemma i hemmet och hålla kontakten med er! Tjoho! Vilken uppfinning! Underligt var det att komma ut ur bubblan och tillbaka till vardagslivet. Gladde mig åt att möta er, tyckte det var inspirerande dagar. För er Hålbyfantaster kan jag berätta att det finns en mycket bra bok; Spoon River av Edgar Lee Masters. Den handlar egentligen om Hålby tror jag. Och Greendale (cd, film, bok) av gamle rockhjälten Neil Young handlar om ett annat Hålby.
Hoppas det blir bra nu allting. Alltså livet typ. Och skrivandet. Och allt det andra. Livet och allt det andra. Ses.
Per

torsdag 16 augusti 2007

Nu sitter man här

Tjosan!

Här sitter jag nu, hemma igen. Har precis räknat matte med en kompis, man kan undra om vi har feber eller allvarligt sjuka som jobbar innan skolan. Men men sånna är vi, lite pluggisar.

Mamma och Pappa blev smått irriterade när jag började säga HerreeeGuuud aallltsåå. Många andra tycker samma sak, men jag kan helt enkelt inte släppa hålby. Funderar på att flytta dit. Är det nån som kan berätta var det ligger? Har bara kartan över Hålby och den får duga som minne. :D

Jag saknar er alla jätte mycket! *snyft, snyft
men några av oss ses ju

Kram Kram skumbanan
Madeleine med assisterande kompis brevid(genti)

Vänner är till för att minnas!

Våran resa är inte slut! Inte förens alla har glömt, vilket jag inte tror att någon gör!
Så länge vi minns, finns det!
Så länge vi bryr oss, orkar vi!
Vi ska ses igen om inte i deta liv så i nästa.

//Zedo-chan

Ett minne föralltid

Det känns lite tomt. Fast livet måste gå vidare.
Lägret är bara över för den här gången. Vi kanske ses nästa år igen? Med ännu fler härliga människor med skrivarglädje?!
Tro inte att bara för att lägret är slut att kontakten tar slut. Vi måste träffas igen! Så är det bara.

För att bevisa att jag inte kommer glöma er har jag satt i gång att skriva en blogg. En blogg utifrån Pers dagens. Gårdagens ögonblick såklart.

Ni får gärna kolla in den : yesterdaysmoment.blogg.se
Ha det bra alla ni underbara!
På återseende! / Lena

En före detta skrivarlägerdeltagares funderingar

Jaha, och vad händer nu då?
Det är över, lägret som bara varade i fem dagar men som kändes som jag vet inte hur länge. Vad ska man göra nu? Ja, gå i skolan, träna, gå i skolan.. Något som skrivarlägret får man nog aldrig uppleva igen. Gemenskapen hos en grupp främmande människor som tror de känt varandra i åratal. Glädjen och allvaret. Skrivandet. När ska man nästa gång få chansen att vara uppe nästan hela nätterna, äta kola- och mintkarameller och bara ägna sig åt att skriva och ha kul? Med en sådan grupp fantastiska människor?
Det finns bara en sak att säga: När är återträffen??

/K
PS: khrk.spaces.live.com

Hemma igen

Nu har jag gått första dagen i trean, ätit klassikern vid början och slutdagar här på Sturegymnasiet: köttbullar med stuvade makaroner samt lyssnat till Åke (Thomas aka låtsasrektorn) vår definitiva favorit i ledningen. Ettorna fick Thomas i sin introduktion, de anser väl att vi stora barn (2:r och 3:or) inte borde vara så barnsliga kanske..

I alla fall så saknar jag mycket med lägret, alla ni sjuukt bra skrivare, era omsorgsfullt tankfulla texter, att försova sig och skippa frukosten, att i Cellblock II början dagen med dagens 3. Speciellt dagens ögonblick som jag tror jag fortsätter med, kanske här på bloggen (?).

Mest av allt saknar jag

Nu är det slut...

Kände att jag skulle försöka samla alla tankar man har runt lägret... men jag känner nu att allt måste smälta in lite först... men en sak...

Äntligen fick jag vinna något!!!



Så det så...
/P

onsdag 15 augusti 2007

Hålby

"Hålby det är våran stad;"
"Hålby här är ingen glad,"
"Hålby men vi bor ändå kvar"
"Hålby det är våran stad"

Det är fantastiskt att man kan komma på en hel stad och alla människor som bor i den på fem dagar!O.o Heja Hålby!och alla människor i den!


//Baby Thomas

Och så var det över.

Så sitter man här igen, efter fem störtsköna dygn. Det är över nu, vårt Skrivkramp. Vårt älskade, älskade Skrivkramp. I natt sover jag i min egen säng.

Se, det regnade när vi kom och nu regnar det igen när vi alla skiljs åt. Himlen gråter. (Varför den gjorde det när vi träffades vete katten!) Men så är det - precis som i vilken sliskig Hollywoodrulle som helst, bara en sorgsen fela som fattas och vi är klara för bioduken! Skulle väl tro att de lägger på soundtracken efteråt... Och jag satsar femtio spänn på att det var en viss Nosslins idé att trassla in oss i all denna lyriska filmighet. Höhö.

Nu vet jag fan vad mitt liv blir av. Vad ska jag göra av all tid? Eftersom jag har gått på helvarv hela den här månaden, känns de resterande sju oskrivna dagarna fram till skolstart mer eller mindre som en oändlighet. (Men jag måste nog tillägga att jag trots allt inte avundas er, som ska upp till plugget redan i morgon, heh.)
Det känns bara så konstigt att inte ha något Skrivkramp att fylla dagen med! Ingen Mumindal, inga onda sköldpaddor, till och med Cellblock II kommer jag att sakna! ARGH!

Sköt om er, go'vänner!
/Tove

Ett avslut värdigt denna underbara resa

Vi diskuterar jämställdhet och fotbollshuliganer
Sedan äter vi - plus dessert
Sedan snabbt beslut läsa vilka dikter till vår SHOW!!

Jag beslutar mig för tre små och min Sonett till svin

Showen blir underbar, nästan alla läser någonting. Prisutdelning
(alla får första pris i sonettävlingen)

Jag fick en Amnesty brosch. I orange. Den är väldigt fin, samt ett diplom, kanske lite mindre fint, men det är ju ändå tanken som räknas.

Hålby pjäsen gör fullständig succé, likaså allas dikter och 'bråket' mellan the dictator Per Nilsson och mjukmumin Mymmel Blommaberg som jag kallar henne.

Pennutdelning (hästar kostar för mycket) och en sista utbristning av sången Morning has come...

Tårar glittrar i allas ögon (speciellt Annas, Thomas och Pers) när vi kramar om varandra i fikarummet aka Persalen aka Cellblock II.

Jag går till datasalen utanför Mumindalen och kopierar. Sedan går jag ner till de gamla unga som diskuterar lägret. Jag bloggar.

Lycka. /IWS<3 (är fortfarande väldigt trött)

Nu är det kört...

Bara att konstatera... jag kommer inte att vinna någonting under detta läger... bedrövligt...

Alla sporter (såsom Fia och Yatzy) har jag försökt med och har hela tiden blivit förödmjukande besegrad...

Har dock sett många roliga djur såsom rådjur, hare, skalbaggar, grodor, igelkottar och fladdermöss. Känner mig lite som Linné!

Tror inte att Linné vann brännbollen heller...

Men nästa år kommer jag igen... lovar!
/P

Rymdskeppsrotation - mitt nya ord (ett tack till sonetten jag försökte att skriva)

Ja då var det dags även för mig att skriva, visserligen sista dagen, men det är faktiskt bättre sent än aldrig. Så jag är kanske inte helt värdelös ändå...
Oj vilka texter alla skriver! Mitt huvud spränger av nya idéer, nya ord, nya... ja allting! Sonetten har jag tyvärr gett upp, mitt huvud är nog inte gjort för di-da di-da di-da di-da di-da x14 och en massa rim därtill. Kanske att man vågar utmana sig en gång senare, men just nu, nej jag måste ju vila upp mig inför skolan.. ;P haha
Det har hänt mycket, jag har vågat mig på att äta soja-korv trots att jag kanske egentligen borde ha gjort det tidigare, det blev väll snarare ketchup med korv än korv med ketchup, men som tidigare ketchupfanatiker så kunde jag inte hjälpa det. Lyckades slippa undan att få vara den ljudande sköldpaddan igår men fick som straff vara slemmonster och jaga älvor idag, inte varje dag som man gör det, tänk vad kul det hade varit att se det på film sedan! Döskallarna kom visserligen sist i fyrkampen - men vi kämpade ändå bra! Trots att vi egentligen inte hade någon hejaramsa.. och vänder man på resultatlistan så blir ordningen en helt annan! Kanske borde testa det till nästa gång?
Sista dagen... Det känns sorgligt, vad skall hända nu? Kommer vi att träffas mer? Kommer vi att komma tillbaka? Jag vet inte, och det gör nog inte du eller någon annan heller.
Börjar bli smått nervös inför showen i eftermiddag, tänk så säger jag fel! Har ju inte varit den flitigaste på att öva... Men det skall nog gå bra. Den som lever får se!

Ta hand om er nu och glöm inte bort att ingen kan ta ett minne ifrån dig!

/Emma*

Ps! Det bästa av allt: vi får kalla oss FÖRFATTARE!

God (Jävla skit piss cp damp fan f**t) morgon.

Klockan är halv 9 , och jag är uppe . Jag är sur som en citron och alla är bajs. Jag har en jävla massa saker jag måste göra och jag orkar fan inte göra en enda sak, (YEAAAH, Positivia jag...)

Igf, jag satt uppe med Isabell till typ 5 och sedan packade jag och sedan satt jag framför datorn till ungifär halv 8 sedan "sov" jag ^^, HIHIH, Hej och god (Jävla skit piss cp damp fan f**t) morgon.

Alla runt mig ser ju liksom måttligt roade ut ... ... hahahah, xD Alla ser ut som döda fiskar, haahhahaha xD Åhh gud jag har sämst humor . hahaha dödfisk hahahah XD hahaha och så kul var det inte .


Så ha en sjukt jävla God (Jävla skit piss cp damp fan f**t) morgon din överbelåtna fan.
/L

Morgonbegrundelser

Här sittar jag nu, klockan är snart tjugo i åtta på morgonen.
Jag som kommit tretillfem minuter försent till morgonsamlingen varje dag
trodde att alla var uppe vid den här tiden
men som vanligt när jag gör något, gör ingen annan det.

Sitter alltså här själv. Har packat och gjort i ordning allt. Själv.
Känns lite tomt. Såhär innan gruppen kommer. Vänta, jag trodde mig höra något..
Var bara städerskan som svabbar golven.

Det knackar på dörren. Jag går.
Den var en snickare eller dylikt som tydligen spikar upp någonting. Ytterligare ett ljud bekräftade min ensamhet. Igår var vi i sällskapsrummet och åt avslutningsmiddag omkring niotiden. Menyn som mycket vackert hade dukats upp bestod av kycklingklubbor, potatissallad, sallad och bröd, samt en dricka. Mycket gott och mättande. Till dessert fick vi varsin liten söt chokladbiskviliknande bakelse. Också den mycket god.

Jag kommer ihåg att jag såg mig om i rummet och förundrades över den gemenskap som faktiskt infann sig. Folk pratade hit och dit, skrattade, några satt med fundersamma miner och skrev i sina block, några tog ännu en klubba att avnjuta, några bara var.

Om jag inte missminner mig så påminde detta något om något jag skulle kalla gemytlighet.

Jag insuper atmosfären, alla personligheter, talanger, ambitioner, men framför allt den vänskap som skapats.

Efter detta vandrade några iväg och skulle sova, till slut var det jag, Lin och Tove som skulle vara vakna hela natten. Tove gick efter någon timme, efter mycket intressant schackspel, och sedan återstod det jag och Lin. Vi tittade på TV, åt klubbor, spelade schack, Othello, läste, pratade tills klovkan blev ungefär halv sex. Då gick vi till mig och sedan Lin till sig för att vi skulle påbörja vår packning. Jag blev klar cirka sju. Intet ljud hördes från studentkorridoren förutom irriterande morgonpigga pensionärer. Jag gick till huvudbyggnaden vid tjugo över åtta.

Jag har alltså varit vaken hela natten, om Lin också var det får vi se. Nu är jag ganska trött men faktiskt lite lycklig.

Imorgon börjar jag mitt tredje och sista år på gymnasiet uschusch och inleder med ett möte med elevrådsstyrelsen hemma hos Torunn!

Detta var sannerligen ett skrivarläger som heter Duga!

:D /Isabel W. Sörensen

Tisdag med Mårry?

Så var vi där... näst sista dagen. OJ, vad ni skriver! Pennorna glöder ...och troligtvis huvvena också :)



Lin och Jessica blev intervjuade av tidningen Norra Halland av en journalist som var glad i att fotografera. Observera den avundsjuka linslusen i bakgrunden...


Thomas kom tillbaka idag. Vi överraskade med ett fantastiskt sångnummer och "den farliga sköldpaddan".

Vissa var mer farliga än andra...



/A

tisdag 14 augusti 2007

Musik!

Det jag kan i musikväg är Disney och....Ö...Ja just det Peter Lemark!XD



// Zabina

Lasagne i Ätran

En replik från igår kväll:
- Jamen vi har ju redan hämtat den där lasagnen i Ätran.

En finfin replik. Svår att använda i litterära sammanheng men inget är omöjligt. (Facit: Vi skulle hämta en tysk turistbroschyr som hette: Lachsangeln im Ätran.)
Per

Re: Bara Mmmm

Mysigt Mymmel! Mycket med M.

Min masugn mullrar! Maten måste malas makabert med munnen, men mättar magen.

//Mogen man
(Johan)

Bara Mmmmm

Makalösa människor möts. Många meningar meddelas. Middagsmat munstoppas. Mera mera mera! myser Mymmel. Mmmmmmm, mirakulöst!
En mymla

Ännu ett stycke klottriga bokstäver

OBS! Föreställ dig följande rader skrivna med spretig handstil och flera gånger ifyllda svarta bläckbokstäver:
Nu är det dags för mig att kladda ned något här (en viss person tjatar)...
Först vill jag bara påpeka, angående tidigare inlägg, att Fia med knuff INTE är kul ;). Men som tur är måste man inte vara med.
Det finns inga måsten här. Alla är här för att de vill det, för att ha skoj och klottra tecken i sina block. Och redan efter första dagen kändes det som om vi känt varandra i evigheter. Den här gruppen funkar hur bra som helst. Vi delar våra små texter och skrattar och beundrar varandra. ALLA är superduktiga. En samling helt olika personer i olika åldrar, men alla umgås glatt med varandra.
Allt negativt som brukar finnas i grupper finns inte här; inget skitsnack, inget utanförskap och inga hånskratt. Det där som man oroar sig för när man till exempel ska börja i en ny klass. Alla säger vad de tycker och blir ändå accepterade. Visserligen kan man inte räkna med någon längre tid för sömn, man vill inte missa någonting. Men att det är värt att missa 7 av 10 nödvändiga sömntimmar. Sova kan man göra hemma. Tack alla deltagare, ni är underbara!!

/K

Skitbra

Jag tycker faktiskt lite synd om alla er som inte är här och får uppleva galenskapen, improvisationerna och gemenskapen bland tossiga ickestereotypa ungdomar blandat med vuxna med brokig bakgrund.

Mycket roligt att umgås med likasinnade, lite som en sjäslig påfyllnad inför hösten..

Ta till exempel Johans långa papprör som han använder för att förlänga armarna med så här en kväll i augusti.

Blodboken står stadigt vacker som alltid. Lite träningsvärk från igår, brännboll, hittasaken, osvosv..

Hur har ni det? /IWS<3

Spontanitet

Nu har vi precis överraskat Thomas med buller och sång.
Utslaget blev Godkänt med beröm, efter klagomål ändrades dock detta till ett starkt MVG. note singing in the rain funkar inte på elaka sköldpaddor...

Superwomen har avlöst Frida. Så nu sitter jag vid tangenterna, då vet man inte vad som kan händ. Ooops måste gå, ska rädda världen igen! Ta över spakarna Lena!

Lena här. Efter en massa springande (körde den elaka sköldpaddan) har vi alla däckat på stolar och i soffor. Trötta? Nej då, vi är snart på gång igen!
Tjingeling allihopa!

Kaptenens stjärnlogg. Stjärndatum 568732.45

Angående artikeln i Hallands Nyheter idag. Var fanns kärleken? Den fanns inte någonstans, helt helbortblåst. Som om någon skulle kunna missa vår gemenskap och kärleken som finns bland oss (speciellt Tooooootiki). Visst var det fina ord de skrev om mig (Frida) men de glömde resten och deras ambitioner, drömmar och ägande författarförmågor. Lägret går faktiskt inte ut på att någon är bäst eller att man ska bli stjärna, en fullfjädrad författare eller journalist. Det handlar om att älska att skriva och berätta och att ha skoj!
Vi älskar att leva, gör du?
Det var allt från oss idag. Vi hörs, samma tid , samma sida.

Hälsningar från Underbarnen.
P.S. Trevligare människor finns inte, ni (och självklart vi) är underbara och älskade D.S.

Här är jag!

Jaha, här sitter jag. Har inte riktigt vågat sätta mig ner och skriva i den här bloggen innan. But I can do it!
Så jag skulle vilja hälsa till min mamma, mina bröder....haha nej nu bara driver jag med er! Ville bara säga att jag haft en helt fantastisk tid här än så länge och den kommer nog fortsätta vara kanon, de sista timmarna vi har kvar. Lite mindre än 22 timmar. Overkligt men sant.
Kommer sakna er alla när det här är slut!


Men ni får ha det så bra! /Leena

P.s. Fia med knuff, det är en riktig sport!

---- topphemligt---

Läs inte detta det är topphemligt

Alla tror att jag är jag men det är inte riktigt sant. Jag är egentligen superwomen, jag räddar världen varje kväll, när ingen ser. Jag springer som vinden och flyger snabbare än alla flygplan i hela världen. Men jag har en svaghet jag är rädd, hela tiden är jag rädd.
Detta får ej avslöjas till mina fiender!

/det kan man undra hälsningar superwomen!

Tisdagens kvävande luft

Jag är stolt, över mig själv. Jag gick upp halv 9! Det är mega tidigt, hoppas ni förstår detta. Hihih, jag fick vara med på typ morgon gympa som jag tyckte var mycket kul (... lr inte ^^xDhaha)

Och man hinner verkligen mycket när man går upp tidigt, det måste jag erkänna. Jag har hunnit morgon gympa, skriva, sjunga och dansa. WOW. jaa, jag skrev faktiskt dansa och sjunga, Elsa har liksom fått in mig i det ^^, hihih Sjuktspännande .

Fast jag är rädd, väldigt rädd, tänk om dom skrattar, eller inte klappar alls. Jag är rädd för folks förväntningar, att inte uppnå till vad jag själv tycker, men framförallt att göra bort sig och låta självförtroendet sjunka längre än innan.

Nu är alla och äter, okej, alla är inte och äter. Alla utom jag. Matångest, igen. Men jag orkar inte med folks blickar, och vem vet, dom kanske säger något och jag orkar verkligen inte med att folk ska kommentera min mat. Därför blir det ingen mat idag heller.


/L
(Jaa, jag vet att det finns mer folk här på L men har ingen jätte lust att skriva mer än L så det så)

Affisch

Ta en affisch om du vill! Ta två eller så! Ligger på bordet i, ja vad ska vi kalla det: Stora rummet på nedre plan i huvudbyggnaden. Obs! Gäller bara lägerdeltagare.

Skrivarstund

"Jaa, Kalle kan va böög!"
"Nä.. då blir det lite konstigt budskap"
"haha... Alla bögar slickar på allt xD"

- Hört i Kioskrummet i Katrinebergs folkhögskoila.

Försov mig idag, så jag hann inte käka frukost :( Åt bara ett äpple och drack ett plastglas saft. Nu är det i alla fall mat snart. Brukar alltid äta frukost annars till varje pris men nu bestämde jag mig för att vara lite l0l och inte göra det. Sjukt intressant, visst är det?

//
Johan Karlsson

Tävlingsledningen informerar!

Resultat från den olidligt spännande och hårda fyrkampen 2007-08-13...

1. Grupp Tre (12 poäng)
2. De flygande IQA-grisarna (11 poäng)
3. Mårran (10 poäng)
4. Dödskallarna (9 poäng)

Enligt initierade källor kommer tävlingen att sändas i Eurosport inom några veckor...

/IK

Jag måste faktiskt påpeka

att jag borde verkligen hålla fast vid hur jag tänkte när jag gick i sexan. Hej jag heter Isabel med ett L. Punkt slut. Och inget E på slutet.

Jag vet inte varför jag obsessar men som Ingrid sa hänger stavningen ihop med ens identitet.

Nu är det meningen att vi ska spåna runt och hitta på fantastiska saker till vår vackra glimmande stjärnshow som likt en stjärna förblindar för en stund. Jag vet inte riktigt, jag fortsätter väl att skriva lite hit och dit, känner för att spela lite piano, hör Tove spela från våningen ovan och njuter. Och ler.

Nu har jag skrivit för mycket.

Förlåt.

/Isabel W. Sörensen

Nya besvikelser...

Gårdagskvällen började med brännboll... även i denna sport visade jag att jag har en unik förmåga att inte vinna (även om vi inte riktigt räknade poäng). Fast vårt lag var ändå bäst, tycker jag!

Vi körde en tämligen förvirrad med underhållande femkamp, fast med fyra grenar... FYRKAMP. Resultatet från denna kommer att publiceras senare...

Korvgrillningen gick alldeles utmärkt. Inte en enda korv blev offer för lågornas rov och ingen korv blev bränd!

Efter korven spelade några (inklusive undertecknad) kubb. Det starkt formtoppade laget bestående av mig, Per Nilsson och Samuel åkte, trots höghöjdsläger och kolhydratsdieter, på stryk av laget bestående av Rebecka, Isabel och Lin. Den sistnämnda går förövrigt nuförtiden under namnet "Kubbprofessorn".

Klockan blev senare och vi drog oss in till Björkhem. Många gav upp kvällen redan då även om många försökte roa sig med spel och TV i uppehållsrummet. Själv kände jag att tröttheten tog överhanden och kombinationen trötthet (fysisk och psykisk) och att HBK fått stryk mot Malmö i fotbollens Allsvenska gjorde att jag kände att det var dags att dra sig tillbaka.

Nu så här på tisdagmorgonen är det en under att inte träningsvärken tagit över min kropp... jag menar att efter allt hårt idrottande igår. Men icke!

Summa sumarum... jag har alltså fortfarande efter tre och en halv dag inte lyckats vara med och vinna någonting... Inte Rimmemo, inte Yatzy, inte brännboll, inte någonting...

Jag är inte bitter...
/P

Hallands Nyheter

Gissa vem som fick största bilden i tidningen idag? :)
mina 15 minuter i rampljuset är förbrukade, men det finns andra sätt att synas (som tur är!)
Mot mumundalen, nu ska det skrivkrampas.
Hejsvejs
Frida

måndag 13 augusti 2007

Monday, monday...

Mer än halva lägertiden har gått! Vem kan tro´t?

Köttbullar, köttbullar, ge mig mera köttbullar.... Ni har väl hört Madickens låt? :) Hursomhelst var det köttbullar till lunch!

Jag satt med och lyssnade på sista gruppens hum-hum-hummande och haikudiktande. Knäckebrödspoeten fick sitt namn och man kan skriva en haiku om att man inte vill skriva en haiku! För övrigt säger jag bara: hum hum humhumhumhumhum humhum!


Fiskpudding till middag föll inte alla på läppen men var inte så tokig faktiskt - fast mammas är bäst!

Därefter blev det brännboll...


... smyckejakt...


... gruppfoto...


... och femkamp.


Testade sojakorv vid korvgrillningen - godare än vanlig grillkorv tyckte jag!

På vägen till bilen efter att ha sagt hejdå för dagen, träffade jag Stefan. Ni vet, igelkotten som alltid blir platt på väg hem från puben...


/A

Tystnadsmatångest.

För bara någon minut sedan kunde man höra hon där på S (Som jag självklart har glömt namnet på, precis som alla andra i o f s)

För någon minut sedan hörde man John (Eller var det Johan han hette?, jag kommer faktiskt inte ihåg) som la sina grymt intelligenta kommentarer om vad det nu är dom pratar om där borta.

Och för inte ens mer än 30 sekunder sedan kunde man se hon i röd tröja (Som jag absolut glömt bort namnet på, Jag vet inte ens vad första bokstaven är) sitta och vinka. Jag tror hon vinkade till sin stora syster (Som jag inte heller har någon aning om vad hon heter, inte ens första bokstaven, fast hon ser ut som en Malin^^ hihi)
Och bakom mig för ett kort ögonblick sedan stod mymmel (stavning...?) Och kollade igenom alla grymt pinsamma bilder, (Hihhi)


Fast nu är det nästan helt tyst, man hör mina bara mina snabba nedtryck av dom rätt tröga tangenterna och min mobil som låter lite då och då.
Men annars, knäpp tyst.
Jag andas inte ens, sitter och håller andan, skit töntigt men rätt mysigt.
Vänta lite, skrev jag precis mysigt? (^^Hur fasiken hade jag tänkt ut att det är mysigt att sitta och hålla andan...?)
Nu börjar klockan närma sig tio över fem och alla har gått för att äta, utom jag. Är inte speciellt hungrig, (förnekelse) jag är nog för lat för att orka gå sådär 15 meter (förnekelse) Jag vill helt enkelt inte äta (JAA, Sanning.) Ärsh vafasen, ibland har man sådana dagar bara. Och nu känns det som jag har skrivit hur mycket som helst...
Nej nu ringer det oxå. Nu ska jag hoppa mig härifrån för att prata i telefon.

/L

Människor

Vad är ett skrivrläger
undrar kanske ni
Vad gör man
bara kanske skriver man
?

Idag är det måndag, för
mig en trött mån dag
Vi skriver
lite
ofta
Sammanlagt blir det
mer än jag tänkt mig
Ungeför som mat

Jag vet verkligen inte om jag
kan skriva
detta stör mig
Jag vill att någon ska säga JA
eller NEJ
Är det bra? Är det dåligt?
Jag är vid tanken först nu osäker

/Isabel W. Sörensen

Du är allt det där som jag vill vara

Dina ögon är som två svarta galaxer
Med glimtar av stjärnfall
där allt kan bli verkligt.
Ditt hår är som en meteorit som långsamt svävar runt i galaxen.
Och du, du är, oändlig, för vem vet hur många galaxer det finns.

/L
P.S. Jag är bäst på Yatzy...


(Även om Pär inte håller med , *ler elakt* )

Skittråkigt magisterprat

Om man lägger till två rader (med 7 stavelser var) till haiku blir det en tanka-dikt. Det är snyggt. Man ska liksom spinna vidare på nån liten tunn tråd från haikun. Om jag skulle sno Isabells dikt nedan och fortsätta på den skulle det kunna bli:

Du är inget jag
vill yttra mig om låt mig
få behålla dig

Ord kan döda drömmen, ord
kan krossa alla bilder

Alltså okej det där kanske inte var så strålande men kanske att själva idén framgår.
Anstaltsdirektör P. Nilsson

Hum hum haiku

Vi vandrar ut och in i olika rum i vårt drömda hus. Märkligt nog finns i varje tänkt rum finns något som leder till en skrivövning. I ett rum låg en sönderklippt poesibok. Med hjälp av orden skapade vi dikter. I dag har vi hummat hummat hummat och skrivit haikudikter. Tillika har vi skrivit instruktioner till hur man lagar ett hjärta och tar sig genom livet. Skratten har ekat i vår Mumindal. Så många bra texter! Så många roliga texter! Så många trevliga människor!
Mymmel

Haiku


Du är inget jag
vill yttra mig om låt mig
få behålla dig

Isabel W. Sörensen

Förlorad oskuld

Detta är första gången. Jag har aldrig gjort det förut. Varit lite rädd. Jag menar, jag har ju hört talas om det. Att man kan göra det. Att andra gör det. Det är ganska mycket snack. Det är klart att jag fått bilder i mitt huvud av hur det kan vara. Och pojkar gör det med flickor men pojkar kan göra det med pojkar också och flickor med flickor också har jag hört. Det är helt okej. Alla kan göra det med alla, jag har inga fördomar.
Men var det bara det här?
Blir det inte mer?
Efter allt snack. Jag säger som det är: Jag är besviken. Jag har ju hört att det ska pirra kroppen liksom först och sen ska det bli jätteskönt på slutet.
Men okej då. Lite kul var det. Men inte så där STORT liksom.
Så. Nu har man bloggat. Lagt det till sina livserfarenheter. Nu går jag vidare.
Per

TA-DAAA!

Nu kommer äntligen ögonblicket som ni alla, med andan i halsen, har väntat på!
Tove Sjödin placerar sig framför tangentbordet och gör sin första, glammiga entré!

Pyttsan. Jag har ju knappt ens en officiell existens. Men snart ska ni få se, allt!

Skrivarlägret går som på räls och har snart smält ner till onsdag, likt smör i solsken. Det är skönt att komma bort från vardagen, socialisera sig med andra skrivarfanatiker och finna lite ny inspiration. (Jag tänker inte låtsas om min fullständiga kortslutning föregående dag, då jag fick sitta och fåraktigt se på när de andra tjejerna i klass 1A skrev så att pappret yrde. Själv kunde jag inte ens få ner någonting kasst.)

Men nu spirar lusten och idéerna igen, hurra!
Nästan i alla fall.

Annars är det kul att hänga runt med de andra om kvällningen. I går kväll bänkade vi oss alla vid Pärs bärbara dator och sträckglodde Knappnytt tills vi storknade av skratt och sömn. Det var trevligt, höhö.

Nej, det var allt från mig. Håll ögonen och öronen öppna för mer i framtiden! ;P
/Tove Sjödin

Nu då?

Vi börjar dagen med gemensam kreativ typ dagissamling med inkluderande sång och dans
huruvida det är bra eller ej tänker jag inte yttra mig om.
En favorit är disco varianten.
Låten lyder
Morning has come
Night is away
Rise with the su-u-u-u-un
and welcome the Day
Och ja - melodin är också corny.

Sedan bär det av till Cellblock 2 med Klass 1a med magister Per Nosslin medans ostarna Totiki vandrar iväg till Mumindalen med Mymmel Blommaberg för vidare häng i soffan och besök till Hålby.

Jag upplever skrivlägret som flera saker;
1. roligt - för att jag träffar fler likasinnade människor som också skriver och är sociala och leker mitt i natten och dylikt..
2. skrämmande - tänk om jag inte alls kan skriva! Alla andras texter låter mycket bättre, ger upphov till en del osäkerhet och självifrågasättande
3. magont - eftersom jag ska börja tredje och sista året på gymnasiet dagen efter jag kommer hem efter det här lägret.. uschusch
1 år på gymnasiet och sedan -poff- är jag vuxen, stor, betalaräkningarringaskattemyndighetenstor. STOR.

Läskiga grejer..

Sammanfattningsvis: kul att upptäcka folkhögskolans värld, även om jag själv kanske inte blir något i författarväg!

/Isabel W. Sörensen

Annorlunda Måndag Morgon!

Återigen hörs ljuva stämmor från Katrinebergs övervåning. Morgonuppvärmningen har dragit igång och med normal arbetsvecka kommer normalt arbetsveckoväder... Strålande sol betyder att man kan sitta ute och jobba.

Gårdagskvällens filmvisning följdes av allmän spelmani. Othello, Fia och Yatzy! För övrigt tycker Pär att Yatzy är en överreklamerad sport och lovar att Yatzy aldrig kommer att hamna på det Olympiska programmet...

Fick även förevisat mig ett antal skojsiga sidor på internet och vips så var klockan närmare 01.00... tiden går fort när man har roligt!

Lite sömn, mycket frukost och man är återigen redo för en innehållsrik dag!
/P

söndag 12 augusti 2007

Vips! Hela dan försvann!

Idag var undertecknad iväg på andra äventyr under förmiddagen och kom tillbaka till lägret lite senare på eftermiddagen. Det kändes som om ett helt liv hade passerat sen vi sågs sist! Jag som hatar att missa saker! >:


Nåja, jag hann leka lite paparazzi...


...äta kycklingsallad...














...och hänga med på ett av Pers pass i vad som nu fått namnet "Cellblock II". :)



Per återberättade bland annat första meningen i sin bok "Flickan jag älskar heter Milena" och med utgångspunkt i den fick skrevs överdrivna fortsättningar på dessa tre meningar: "Dina ögon är (som)...", "Ditt hår är (som)..." och "Du är (som)...".



Därefter var det dags för filmvisning: "Hannah med H" och mumsiga popcorn! Men innan dess tackade Thomas för sig - han återkommer på tisdag kväll! But I'll be back... tomorrow!

/A

Livet är som roligast när man är bland vänner.

Zabina här.
Hej!
Dom andra sitter och tittar på film, jag kan höra ljudet från TV, skälv sitter en vånig ner och jag har snot (lånat) Pärs bärbara!^^


Och jag kände i mitt inre att jag ville skriva av mig lite, för jag har hamnat i någon konstigt depritions fas och det är väldigt svårt nu att se ljuset på andra sidan tunnlen. Jag vet inte om det är för att jag använda all min glädje i går och skrämde mina underbara lägerkamrater och ledare med min iver, och all glädje bara tog slut eller om det var att det fortfarande finns underbara människor som får mig att skratta och som skrattar åt min galenskap.

Jag ska inte ljuga tårraran är inte långt borta, men under allt elände finns en glädje jag inte kännt på länge det finns fortfarande fantastiska människor som inte blivit förstörda av världen.

Även fast jag bara känt er i knappt två dagar och inte vet så mycket om er
Tycker jag så bra om er så det går inte att beskriva!
Och detta gäller alla ledare också!^^
Och jag hoppas i djupet av mitt hjärta att ni orkar stå ut med mig nu restan av dagarna.
För jag vet att jag inte är som andra barn...Och detta är ett Faktum.
Kjamiz Zabina

Tankar under rasten

Tjena, Johan här, aspirerande författare. Eller så är jag kanske författare, svårt att veta när man faktiskt kan kalla sig det. Det är ju ett lite flummigt yrke egentligen. Det är nog som jag läste i MAD, att först när man skrivit sin första bestseller så slutar folk fråga vad man "egentligen gör" när man säger att man är författare.

//Johan Karlsson

Dramapedagogen

Söndag 12 augusti.

Första dygnet är tillända. Det första mötet, kraftfullt väder med åska och strömavbrott avlöste varandra under gårdagen. Första dramapasset. Hur ska jag komma ihåg namnen på alla deltagarna? Genom olika övningar där namnen slungades i Venebergssalen fram och tillbaka, ropandes i glädje, ilska och kärlek. Sakta men säkert präntades namnen in i minnet.

Vi avslutade i den härliga parken med en inre bildövning där de arbetade i par. Utgången blev att var och en hade "tagit tre foton" som de skulle komma ihåg. Bilderna skall komma att användas under kvällen.


Efter dramapasset var jag med som betraktare när Per och Mymmel satte igång med skrivandet. Olika slags händer som frenetiskt printade ner berättelser i det där kanske nyinköpta skrivblocket. God mat och vidare skrivarövningar. Samtal om sommaren som varit, olika identiteter, spöken och feminism.


Nu ska ni skapa en myt! Med hjälp av en av "foto" bilderna och ett ting taget utifrån hittade de på i par en myt som skulle berätta något om oss människor. Tio härliga myter senare ansåg vi oss lite klokare i att vara människa.
Kvällen avslutades med att Per och Mymmel berättade om hur det är att vara författare.

Thomas

Morgonen, den andra dagen...

Maten på Katrinebergs Folkhögskola håller hög klass och frukosten var inget undantag! Förutom ett par sjusovare verkar alla deltagare vara någorlunda vakna. Det ryktas bland annat om en lång natt innafattandes dunkgömme i Katrinebergs park. Om detta vet jag inget eftersom jag sov som en stock!

Klockan är nu halv tio och jag kan höra deltagarnas ljuva stämmor i en godmorgonövning signerad Thomas Karlsson.

Den andra dagen har börjat!
/P

Lördag kväll!!!

Myspys på Björkhem!

Under kvällsfikat avslöjade Per alla hemligheter med att vara en publicerad författare. Detta mynnade ut i en allmän diskusion om ditt och datt innan gruppen splittrades upp för kvällen. Undertecknad visade då prov på hur enormt dominerande han är i det ädla spelet RimMemo. Inte ett öga var torrt och publiken jublade och gjorde vågen...

Då Anna tidigare under kvällen på ett elakt sätt misshandlat mig med ett svärd (en pinne, pyttsan), var i alla fall jag i stort behov av att vila upp mig. Sagt och gjort!
/P