Tystnadsmatångest.

För bara någon minut sedan kunde man höra hon där på S (Som jag självklart har glömt namnet på, precis som alla andra i o f s)

För någon minut sedan hörde man John (Eller var det Johan han hette?, jag kommer faktiskt inte ihåg) som la sina grymt intelligenta kommentarer om vad det nu är dom pratar om där borta.

Och för inte ens mer än 30 sekunder sedan kunde man se hon i röd tröja (Som jag absolut glömt bort namnet på, Jag vet inte ens vad första bokstaven är) sitta och vinka. Jag tror hon vinkade till sin stora syster (Som jag inte heller har någon aning om vad hon heter, inte ens första bokstaven, fast hon ser ut som en Malin^^ hihi)
Och bakom mig för ett kort ögonblick sedan stod mymmel (stavning...?) Och kollade igenom alla grymt pinsamma bilder, (Hihhi)

Fast nu är det nästan helt tyst, man hör mina bara mina snabba nedtryck av dom rätt tröga tangenterna och min mobil som låter lite då och då.
Men annars, knäpp tyst.
Jag andas inte ens, sitter och håller andan, skit töntigt men rätt mysigt.
Vänta lite, skrev jag precis mysigt? (^^Hur fasiken hade jag tänkt ut att det är mysigt att sitta och hålla andan...?)
Nu börjar klockan närma sig tio över fem och alla har gått för att äta, utom jag. Är inte speciellt hungrig, (förnekelse) jag är nog för lat för att orka gå sådär 15 meter (förnekelse) Jag vill helt enkelt inte äta (JAA, Sanning.) Ärsh vafasen, ibland har man sådana dagar bara. Och nu känns det som jag har skrivit hur mycket som helst...
Nej nu ringer det oxå. Nu ska jag hoppa mig härifrån för att prata i telefon.

/L